Avgifter

Riksdagen har beslutat att kostnaden för livsmedelskontrollen av livsmedelsverksamheter i Sverige ska täckas och betalas av den verksamhet som ska kontrolleras. Denna kontroll får inte vara skattefinansierad.

Det är kommunfullmäktige som beslutar hur stor avgift som ska tas ut per timme för livsmedelskontrollen. Timavgiften justeras årligen. Beslut om riskklassificering och årlig kontrollavgift tas av samhällsbyggnadsförvaltningen. Riskklassningen sker efter Livsmedelsverkets vägledning för ”Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid”. Avgiften ska användas för att finansiera kommunens livsmedelskontroll.

Registreringsavgift​

Då en livsmedelsverksamhet startas ska den registreras hos samhällsbyggnadsnämnden. Se anmälningsblanketten för registrering av livsmedelsverksamhet. För denna registrering tas en avgift ut som motsvarar en timmes kontrolltid. Denna avgift ska betalas även om det visar sig att verksamheten aldrig påbörjas. Verksamheten ska även betala en årlig kontrollavgift från och med det år verksamheten bedrivs.

Avgift vid godkännandeprövning

Om verksamheten omfattas av krav på godkännande (animalieanläggningar) betalas en prövningsavgift motsvarande den årliga avgiften.

Årlig kontrollavgift

Alla livsmedelsverksamheter betalar en årlig avgift, kontrollavgift, för den offentliga kontrollen som utförs av kommunen. Denna avgift ska betalas av verksamheten från det år som verksamheten registreras. Denna kontrollavgift ska vara riskbaserad och beror på vilken typ av livsmedelshantering verksamheten har, vilken omfattning den har och vilket märkningsansvar verksamheten har. Denna avgift ska motsvara den tid som i genomsnitt läggs på kontroll av livsmedelsverksamheten under ett år. I kontrolltiden ingår inte bara inspektionen på plats i verksamheten utan även inspektörens tid för planering av inspektionen och rapportskrivning efter inspektionen räknas in i kontrolltiden. För enklare verksamheter utförs inte kontroll varje år, avgiften ska dock betalas årligen, kontrolltiden sparas i en pott och besök sker med intervaller på 2 eller 3 år. Årsavgiften återbetalas inte även om verksamheten upphör under året.

Avgift vid extra offentlig kontroll

Om kommunens kontrollant upptäcker brister i en verksamhet vid det planerade besöket så kan uppföljande kontrollbesök bli aktuella. Verksamheten får då betala en avgift för den tid som kommunen lägger ner på uppföljningen. Samma avgift tas även ut om kommunen får in klagomål från medborgare, t.ex. vid misstanke om matförgiftning som vid extra kontroller på plats visar sig vara befogade. Avgiften kan även omfatta till exempel provtagning av livsmedel med negativt resultat.

Riskklassificering​

Alla livsmedelsverksamheter riskklassas av samhällsbyggnadsförvaltningen i samband med registreringen. Denna riskklassning bygger på Livsmedelsverkets vägledning för ”Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid”. Riskklassen som verksamheten placeras i avgör hur mycket kontrolltid som behövs och därmed även storleken på den årliga kontrollavgiften för verksamheten.

Riskklassningen består av tre delar:

• Riskmodulen: grundar sig på vilka risker som förknippas med verksamheten. Riskerna delas in i tre riskfaktorer.
  Riskfaktor 1 - typ av verksamhet och livsmedel
  Riskfaktor 2 - produktionens storlek
  Riskfaktor 3 - om verksamheten producerar livsmedel till känsliga konsumentgrupper eller inte.
  Varje riskfaktor genererar ett antal poäng. Summan av poängen ligger till grund för placering i någon av riskklasserna 1-8. Varje riskklass har en viss beräknad tidsåtgång i timmar.
• Erfarenhetsmodulen A, B eller C: bygger på förvaltningens tidigare erfarenheter av hur väl verksamheten lever upp till livsmedelslagstiftningens krav. Normalklassen är B, alla nya verksamheter placeras alltid i B-gruppen. Om verksamheten har så bra hantering att frekvensen på kontrollen kan minskas placeras verksamheten i A-klassen, vilket innebär en lägre avgift. Bedömer vi däremot att verksamheten har så stora brister i sin hantering att kontrollen måste förstärkas, placeras den i C-klassen och avgiften blir högre.
• Informationsmodulen: I denna tar vi hänsyn till hur stort informationsansvar verksamheten har med avseende till t.ex. ingrediensförteckningar, menyer och annat informationsmaterial. För att beräkna tidsåtgång för märkningskontrollen har även produktionens storlek betydelse.

Dessa tre delar räknas samman och ger en totaltid för kontroll i timmar som sedan multipliceras med timtaxan för Kumla kommuns livsmedelskontroll och blir då verksamhetens årliga kontrollavgift. Timtaxan justeras varje år efter konsumentprisindex och det är Kommunfullmäktige som fastställer timtaxan.

Från och med 2024 kommer en ny riskklassningsmodell att införas och alla verksamheter kommer att få en ny riskklassning under hösten 2023.