Detaljplanering

Detaljplanen reglerar hur den fysiska miljön ska förändras eller bevaras inom ett begränsat område. I detaljplanen görs avvägningar mellan allmänna intressen och enskilda intressen.

Användningen av mark- och vattenområden och bebyggelse inom kommunen kan regleras med detaljplaner. Med en detaljplan redovisar man vad, var och hur man får bygga inom ett avgränsat område, till exempel om marken ska användas för bostäder eller industri, hur högt huset får vara och hur det ska se ut.

Detaljplaner är juridiskt bindande och anger ramarna vid prövning av bygglov. Varje detaljplan gäller fram till att den upphävs eller ersätts av en ny.

Beslutet att arbeta fram en detaljplan fattas av samhällsbyggnadsnämnden.

Planprocess

Planprocessen regleras i plan- och bygglagen (PBL) och syftar till att pröva om föreslagen markanvändning är lämplig och ger de som berörs av planen möjlighet att tycka till. En detaljplan kan upprättas med olika förfaranden. De olika förfaranden som finns för detaljplaneprocessen är:

• Standardförfarande: för planförslag förenligt med översiktsplanen/ej av betydande intresse för allmänheten/innebär ej betydande miljöpåverkan.
• Utökat förfarande: för planförslag ej förenligt med översiktsplanen/av betydande intresse för allmänheten/antas medföra en betydande miljöpåverkan.
• Begränsat förfarande: ett standardförfarande kan övergå till begränsat förfarande om planförslaget godkänns av samrådskretsen i samrådet, och granskning kan då undvaras.
  

Upprättande av en detaljplan sker i flera olika steg där berörda ges möjlighet att lämna synpunkter. Detta kan ske under det så kallade samrådet och under granskningen. Kommunen tar därefter ställning till om synpunkterna kan tillgodoses eller inte. Om synpunkterna av olika anledningar inte tillgodoses är det möjligt att överklaga detaljplanen när den har antagits. Om detaljplanen inte överklagas vinner den laga kraft tre veckor efter att beslutet om antagande har tillkännagetts på kommunens anslagstavla och börjar gälla.