Förenklad introduktion för unika tillfällen

Socialchef: Gabriella Mueller-Prabin

Ledning

Vård och omsorg, hemtjänst

Verksamhetschef: Ulrika Winnerfjord.

Kvarnparksgruppen och Kumlabygruppen. Enhetstchef: Zaid Enad

Nattpatrullen. Enhetschef: Sabina Jansson

Citygruppen och Kvantumgruppen. Enhetschef: Malin Lillhannus

Hällabrottsgruppen och Nordvästragruppen. Enhetschef: Caroline Löfgren

Vård och omsorgsboenden

Verksamhetschef: Lotta Gerdsdorff

Akvarellen Grön och Röd. Enhetschef: Carl-Johan Ulfgren

Akvarellen Blå och Natt. Enhetschef: Anne Karlsson-Böttrich

Bataljonen. Enhetschef: Marie Wik

Hemgården. Enhetschef: Thomas Tillström

Opalen och Vinkelhuset. Enhetschef: Esben Nilsson

Berglängan, Mellangården och Demensdagvården. Enhetschef: Camilla Sandh

Storstugan och Näckrosen. Enhetschef: Camilla Ahlgren-Svensson

LSS-Omsorgen

Verksamhetschef nås via kommunens servicecenter

Korttidsboende Smedstorp. Enhetschef: Britt Blomqvist

Dykaren,Rosinasväg och Södergatan. Enhetschef: Anna Palmén

Odengatan,Renen och Skolvägen. Enhetschef: Magdalena Karlsson

Kapellgatan,Rosengården och Viagatan. Enhetschef: Frank Hartwig

Bryggan,Götgatan,Klockaren,Lärkan och mobilt natt team. Enhetschef: Frank Hartwig

Stenebrunn. Enhetschef: Frank Hartwig

Personlig assistans 1. Enhetschef: Susanne Lundstedt

Personlig assistans 2. Enhetschef: Malena Karlsson

Daglig Verksamhet. Enhetschef: Mattias Nordin

Sekretess och tysnadsplikt

Sekretessregler

Offentlighets- och sekretesslagen innefattar både bestämmelser om förbud mot att lämna ut allmänna handlingar och om tystnadsplikt i det allmännas tjänst (1 kap. 1 § OSL).

Att det råder sekretess för en viss uppgift innebär därför att uppgiften vare sig får avslöjas genom att en anställd berättar muntligen om den eller att man lämnar ut en handling där uppgiften finns. 

Sekretessen gäller mot allmänheten och i princip mot andra myndigheter. Det gäller också mot andra verksamhetsgrenar inom samma myndighet, när verksamhetsgrenarna är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra. Inom samma verksamhetsgren gäller s.k. inre sekretess, som innebär att tjänstemän inte har rätt att ta del av uppgifter som de inte behöver för arbetets skull. 

Sekretessen gäller för alla anställda vid en myndighet, men också för uppdragstagare, till exempel kontaktpersoner och – familjer samt för förtroendevalda och andra likställda.

Brott mot tystnadsplikt

Den som bryter mot en bestämmelse om tystnadsplikt kan dömas för brott mot tystnadsplikt enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.  Brott mot tystnadsplikt ligger under allmänt åtal.

Sekretess kan ha olika styrka

Det finns tre nivåer av sekretess. 

Den strängaste formen av sekretess innehåller inget skaderekvisit, vilket brukar benämnas absolut sekretess. Det innebär att uppgiften ska hållas hemlig oavsett vilka följder ett röjande kan få. 

Den näst strängaste formen, omvänt skaderekvisit, innebär att sekretess råder för uppgiften om den inte kan röjas utan att den enskilde eller någon hen närstående lider skada eller men. 

Den mildaste formen av sekretess, rakt skaderekvisit, innebär att sekretess råder för uppgiften om det kan antas att uppgiftens röjande medför men för den som uppgiften rör eller någon närstående till hen.

• Inom socialtjänsten gäller omvänt skaderekvisit d.v.s. sekretess råder för uppgift om enskilds personliga förhållanden om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon hen närstående lider men (26 kap. 1 § första stycket OSL).
• Inom hälso- och sjukvården och skolhälsovården gäller samma form av sekretess som inom socialtjänsten, dvs. omvänt skaderekvisit. • Hos Försäkringskassan, Polisen, Kriminalvården samt skolans elevvårdande verksamhet gäller rakt skaderekvisit. 
• För kommunal familjerådgivning (26 kap. 3 § OSL) råder absolut sekretess. 

Personliga förhållanden

Det finns ingen definition av begreppet personliga förhållanden i lagstiftningen. Till uppgifter om personliga förhållanden brukar dock räknas: 
namn, personnummer, adress, telefonnummer, ålder, familjesituation, hälsotillstånd, missbruk, funktionshinder, anställning och ekonomisk situation.

Skada och men

Begreppen skada och men förekommer båda i offentlighets- och sekretesslagen. Med skada avses vanligen ekonomisk skada. Begreppet men har i sekretesslagen en mycket vid betydelse och tar framför allt sikte på de olika kränkningar av den personliga integriteten som kan uppstå om uppgifter lämnas ut. Med men avses sådant som att någon blir utsatt för andras missaktning om hens förhållanden blir kända. Redan den omständigheten att vissa känner till en för någon ömtålig uppgift kan i många fall anses vara tillräckligt för att medföra men.  

När bryts sekretessen?

Frågan om när det är tillåtet att bryta sekretessen inom socialtjänsten regleras närmare i offentlighets- och sekretesslagen. 

Den sekretess som gäller för uppgift om enskilds personliga förhållanden inom socialtjänsten kan brytas i följande fall:

• om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning (10 kap. 28 § OSL), t.ex. anmälan om missförhållanden (14 kap. 1 § SoL och 24 a § LSS), 
  anmälan enligt 6 § LVM, uppgifter om utbetald ekonomisk hjälp (12 kap. 7 § SoL), 
• vid misstanke om vissa allvarliga brott (10 kap. 23 § OSL),
• vid samtycke från den enskilde (12 kap. 2 § OSL),
• om en menprövning leder fram till att en handling eller uppgift kan lämnas ut (26 kap. 1 § OSL), eller
• om uppgiftslämnandet är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet t.ex. 
  ta kontakt med personer utanför socialtjänsten vid en vårdnadsutredning, vid yttranden till domstol eller annan myndighet (10 kap. 2 § OSL).
  

Dokumentet "Tystnadsplikt och sekretess" ska skrivas under första senast första dagen en ny medarbetare går bredvid

Avvikelser och synpunkter

Genom att ta reda på och utreda avvikelser, klagomål och synpunkter kan vi jobba med att ständigt förbättra vår verksamhet.

Avvikelser är ett samlingsbegrepp på allt som avviker från de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra
föreskrifter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service för vissa funktionshindrade.
En avvikelse uppstår om personal inte arbetar i enlighet med processer och rutiner som ingår i ledningssystemet.
Avvikelser ska alltid åtgärdas så att verksamheten kvalitetssäkras.

Med missförhållanden menas både utförda handlingar och handlingar som någon av försummelse eller av annat skäl har låtit bli att utföra och som innebär eller har inneburit ett hot mot eller medfört konsekvenser för enskildas liv, säkerhet, fysiska eller psykiska hälsa.

Anmälningsskyldighet vid missförhållanden omfattar hela socialtjänsten, det vill säga vård- och omsorgsverksamheten,individ- och familjeomsorgen samt verksamheter enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Bestämmelserna gäller också i verksamheter när lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, (LVU), och lagen om vård av missbrukare i vissa fall, (LVM). Om missförhållandet bedöms som allvarligt ska ansvarig verksamhetschef göra en Lex Sarah-anmälan till IVO.

Med vårdskada menas är lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid en patients kontakt med hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdspersonalen ska enligt Patientsäkerhetslagen rapportera till vårdgivaren om en patient i samband med undersökning, vård eller behandling drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av vårdskada.
Om det sker en allvarlig vårdskada är det MAS eller MAR som gör en Lex Maria-anmälan till IVO.

Synpunkter och klagomål från enskild och anhöriga räknas också som avvikelse.
Det är viktigt att uppmärksamma att det är den enskildes upplevelse av kvalité som ska vara i fokus.

Rökfri arbetsplats

Kommunstyrelsen har antagit policy för rökfri arbetstid i Kumla kommun, att gälla från 1 januari 2018.

I den här policyn så menas med rökfri, att arbetstiden ska vara fri från rökning av cigaretter, e-cigaretter och pipa.

Rökfri arbetstid innebär att samtliga medarbetare avstår från att röka under arbetstid (all betald tid inklusive pauser).

Rökning får inte ske i arbetskläder. De kläder man arbetar i betraktas som arbetskläder oavsett om det är arbetsgivaren
eller den enskilde som införskaffat dem.

Ingen rökning får ske vid kommunens lokaler och dess närområden
(entréer, parkeringsplatser, uteplatser, uppfarter och liknande)
Detta är för att främja till en god arbetsmiljö och en god hälsa

Privat mobiltelefon under arbetstid

För att kunna leva upp till värdegrunden och fullgöra ditt uppdrag ska inga mobiler användas i kontakt med
den målgrupp som vi är till för.

I praktiken innebär det:

• Ringsignalen ska alltid vara ljudlös och mobilen ska aldrig användas i samband med möten med brukare.
• Brukaren ska aldrig märka att medarbetaren har en privat mobil, nödvändiga samtal och SMS görs på raster.

Om undantag måste göras från rutinen av specifik anledning, kontaktas alltid enhetschef för godkännande.
Upprepade regelbrott kan ligga till grund för uppsägning.

Hygienrutiner och klädsel

1. Inledning
Basala hygienrutiner ska gälla överallt där vård och omsorg bedrivs. De ska tillämpas i alla vårdsituationer och av all personal som är yrkesmässigt verksam eller under utbildning oavsett om det finns en känd smitta eller inte.

Syftet är att förhindra smitta mellan vårdtagare, via personalens händer och kläder från vårdtagare till personal och från personal till vårdtagare

Basal hygien inom hälso- och sjukvård enligt Socialstyrelsens föreskrifter avser: Arbetskläder, Handhygien, Handskar  Engångs skyddsförkläde/skyddsrock

Skyddsutrustning skall alltid finnas tillgänglig och tillhandahålls av arbetsgivaren enligt Arbetsmiljölagen

2. Personligt hygienansvar

• Underarmar och händer ska hållas fria från armbandsur, smycken, bandage, förband, stödskenor eller motsvarande.
• Handtvätt med flytande tvål och vatten när händerna är synligt eller kännbart smutsiga, samt vid omhändertagande av vårdtagare som kräks eller har diarré. Torka torrt med fabriksrent papper före handdesinfektion.
• Handhygien – desinfektion av händer och underarmar. Händerna ska desinfekteras med ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel, eller något annat medel med motsvarande effekt, omedelbart före och efter vård-eller omsorgsmoment. Händerna ska vara torra innan de desinfekteras. Händerna ska desinfekteras både före och efter användning av handskar
• Skyddshandskar för engångsbruk ska användas om händerna riskerar att komma i kontakt med kroppsvätskor såsom urin, avföring, kräkning, blod, sekret. Skyddshandskarna ska tas av direkt efter ett arbetsmoment och bytas mellan olika arbetsmoment.
  
• Skyddskläder Engångsförkläde av plast alternativt skyddsrock ska användas om arbetskläderna riskerar komma i kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material under ett vård-och eller omsorgsmoment. Till exempel vid personlig omvårdnad, bäddning, undersökning och behandlingar av sår och KAD
  
• Stänkskydd I särskilda fall kompletteras övrig skyddsutrustning med stänkskydd/ munskydd, skyddsglasögon/ visir vid risk för stänk.
• Arbetskläder får endast bäras i arbetet. Om arbetet bedrivs på flera platser, får de dock även bäras vid färd mellan dessa. Arbetskläder (Överdel och byxa eller klänning) ska ha korta ärmar i vårdtagarnära arbete (lösärmar får inte förekomma i kombination med arbetsdräkt). Arbetskläder ska bytas dagligen, eller vid behov oftare. Arbetskläder ska tvättas i cirkulationstvätt eller på arbetsplatsen i minst 60°C, torkas i torkskåp eller torktumlare. Detta gäller oavsett om arbetsgivaren tillhandahåller arbetskläder eller inte. Långärmade plagg kan användas när man inte är i direkt omvårdnad eller mathantering. Arbetskläder förvaras torrt och dammfritt. Rökning skall inte förekomma i arbetskläder

• Naglarna ska vara korta och fria från konstgjorda material (nagellack, lösnaglar), eftersom de samlar mikroorganismer och hindrar en effektiv handdesinfektion.
• Piercing i slemhinna (näsa, kind och läpp) får inte förekomma
• Långt hår och skägg ska vara uppsatt i samband med vårdarbete. Om huvudduk används ska den fästas upp eller stoppas innanför arbetsdräkten. Huvudduk byts dagligen.

3. Chefens ansvar

Chefen har ansvar för att riktlinjen följs utifrån arbetsplats

och personalpolicy.

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Region Örebro län Datum: 2016-09-01 Region Örebro län

4. Sjuksköterskans/distriktssköterskans ansvar

Ansvarig sjuksköterska undervisar om basal hygien i samband med en vårdsituation till omvårdnadspersonal, arbetsterapeut och chef.

5. Den anställdes ansvar
Den anställde är enligt arbetsmiljölagen skyldig att följa gällande föreskrifter liksom lokala rutiner samt hålla sig informerad om uppdatering av dessa. Gravt eller

Klagomål och synpunkter

Vi vill alltid bli liite bättre och därför är din åsikt viktigt för oss. Du kan lämna dina synpunkter om våra verksamheter till din enhetschef, till verksamhets- eller socialchef.

Feedback om sidans innehåll