Markavvattning

Den vanligaste typen av markavvattning är dikning av skogs- eller jordbruksmark och detta gör man oftast för att leda bort vatten eller för att skydda sig mot vatten.

När behövs tillstånd för markavvattning?​

För att få leda bort vatten eller skydda mot vatten måste du söka tillstånd hos Länsstyrelsen i Örebro län. Enda undantaget är täckdikning. Du får i regel täckdika utan att söka tillstånd.

Markavvattning som kräver tillstånd är förbjuden i hela södra Sverige men länsstyrelsen kan ge undantag från förbudet. Anledningen till förbudet är att skydda de värdefulla våtmarker som ännu finns kvar. När flera fastigheter är inblandade i en markavvattning bildas en samfällighet, ett dikningsföretag. I södra delen av Örebro län gäller förbud mot ny markavvattning enligt 11 kapitel 14 § miljöbalken och 5 § i förordning (1998:1388) om vattenverksamhet m.m. enligt nedanstående karta:

Dikesföretag​

Ett dikningsföretag är en form av samfällighet där fastighetsägare har gått ihop för att avvattna marken. I de fall där endast en markägare har avvattnat sin mark heter det täckdikning.

Dikningsföretag har bildats sedan 1800-talets slut för att dränera landskapet och göra det mera ekonomiskt användbart (oftast för odling). Området som genom avvattningen har ökat i ekonomiskt värde kallas för båtnadsområde. Idag bildas nästan inga nya dikningsföretag, men bestämmelser i äldre företag gäller tills de officiellt har upphävts. Ett dike eller en kulvert i ett dikningsföretag är en vattenanläggning enligt 11 kapitel 3 § miljöbalken.

Markavvattning enligt miljöbalken

Åtgärder som utförs för att avvattna mark, eller som utförs för att sänka eller tappa ur ett vattenområde eller för att skydda mot vatten, när syftet med åtgärden är att varaktigt öka en fastighets lämplighet för något visst ändamål.