Mobbning, trygghet och säkerhet

En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn och elever i våra verksamheter ska ha samma rättigheter - flickor som pojkar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder.

Alla har rätt att vistas i förskolan och skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling.

Skolan har en skyldighet att agera så snart någon ur personalen får kännedom om att en elev känner sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Skolan ska utreda vad som har hänt och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. Om skolan inte gör tillräckligt för att förhindra att en elev fortsätter att kränka eller trakassera en annan elev, kan skolans huvudman bli skyldig att betala skadestånd till den utsatte eleven. Detsamma gäller om skolpersonal bryter mot förbudet att utsätta elever för kränkande behandling eller diskriminering och trakasserier. Varje förskola och skola ska ha en plan mot diskriminering och kränkande behandling, som ska upprättas årligen.

Mobbning

Uttrycket mobbning har en stark förankring i skolan, det är fenomen som diskuteras och som både elever och skolpersonal har en uppfattning om vad det innebär.

Mobbning innebär att en person blir utsatt för kränkande behandling. Men en enstaka kränkande behandling innebär inte mobbning. Kränkningarna övergår i mobbning när de upprepas. På denna punkt är definitionen av mobbning vag, det finns inget accepterat kriterium för hur många kränkningar som ska förekomma och under vilken tidsperiod för att fenomenet ska kallas mobbning.

Mobbning tar sig många uttryck

Mobbning kan ta sig många olika uttryck; såsom utfrysning, våldshandlingar, förödmjukelser, trakasserier, verbala hot, utpressning, retningar, ryktesspridning, ofrivillig inlåsning och förstörelse av egendom. Ibland skiljer man även på aktiv mobbning kontra tyst mobbning (såsom utfrysning). En form av mobbning som tillkommit med den digitala teknikens utveckling är mobbning via nätet och mobilen (elaka sms, att bilder läggs ut på nätet mot en persons vilja).

Numera sammanlänkas begreppet mobbning med det juridiska begreppet kränkande behandling. Från och med 2009 behandlas kränkande behandling i skollagen och diskriminering i diskrimineringslagen.

Likabehandling

Alla förskolor och skolor måste ha ett målinriktat arbete för att aktivt främja elevers lika rättigheter och möjligheter. De måste också arbeta förebyggande dels mot kränkande behandling, dels mot diskriminering och trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.

Varje förskola och skola ska ha en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Den upprättas årligen.

Klagomål på verksamheterna?

I första hand ska du vända dig med synpunkter till berörd personal, exempelvis lärare eller mentor och i andra hand förskolechef eller rektor. Men om du har framfört dina synpunkter till personal och/eller ledning utan att problem åtgärdats eller en konstruktiv dialog upprättats eller om de synpunkter du har kräver en grundligare utredning på enheten eller centralt på förvaltningsnivå, kan vända dig till förvaltningen. Detta är det första steget innan en eventuell anmälan till Skolinspektionen.