Att hålla avstånd är att visa omtanke. Kom ihåg - håll avstånd, tvätta händerna och stanna hemma vid minsta symtom!

LONA

Poängen med ängen

I Kumla kommun arbetar vi för att utöka ytorna med ängsmark. Både för att de är vackra och för att de bidrar till den biologiska mångfalden. Ängar tar lång tid att skapa och är en bristvara i det moderna landskapet. Det finns en promille kvar av den ängsmark som en gång fanns på 1800-talets bondesverige.

Närbild på vitsippa, havreväxt och purpurfärgade vildblommor.

Undrar du över varför gräs och örter får växa sig ovanligt högt på vissa ställen i Kumla kommun? Just nu jobbar Parkavdelningen i Kumla kommun med att skapa mer ängslika marker i och omkring staden.

Till exempel har vi i den 17 000 kvadratmeter stora ovalen ovanför Sjöparkens Växthus i Kumlas stadspark sått en blandning av både ettåriga och fleråriga örter och gräs för att skapa en stor ängslik yta, på paradplats i vår vackra stadspark.

Men vi har framförallt omställning av tidigare kortklippta bruksgräsmattor till ängs- och gräsmarker i där vi släpper upp befintligt gräs och örter för att se om de kan lämpa sig till ängslika ytor. Omställningen sker delvis som LONA-projekt.

LONA-projektet från Gräsmatta till äng 1

Gräsmattor i Kumla kommun identifierades under 2019 av arbetsgruppen inom projektet. Samtliga ytor som inte bedömdes som viktiga för rekreation, lek och idrott släpptes upp under april-juni. Under första halvan av juni 2020 genomfördes en inventering av samtliga av dessa ytor, totalt ca 34 hektar, av projektledare Per Karlsson Linderum. Som bedömning användes förutbestämda indikatorarter. Vid inventeringarna noterades också förekomsten av kvävegynnade arter (till exempel maskros) eller invasiva och främmande arter (till exempel blomsterlupin), vilket indikerar låga värden eller olämplighet. Med stöd av inventeringen gjordes en bedömning över lämpliga åtgärder och skötsel för varje yta, som sedan klassades in i en av tre typer; bruksgräsmatta, gräsmatteäng och slåtteräng.
Hänsyn till områdenas relativa närhet till varandra och andra värdefulla naturmiljöer har också tagits med i bedömningen. Kan arter förflytta sig mellan olika områden finns en konnektivitet och det ökar arternas chans att långsiktigt överleva i området.

Du kan ladda ned rapporten här.PDF

bi

LONA-projektet från Gräsmatta till äng 2

Här kan du ladda ned kartor på de gräsytor som ställs om till ängs- och gräsmark under 2021.

FylstaPDF

HällabrottetPDF

IdrottsplatsenPDF

KumlabyPDF

Kvarteret BastubanPDF

Kvarteret WallenstrålePDF

OppegårdsparkenPDF

Ovalen och KumlasjönPDF

ReningsverksdammarnaPDF

RyttartorpetPDF

SannahedPDF

SmedstorpPDF

Södra KungsgatanPDF

VialundPDF

WilléngatanPDF

Påfågelöga

Varför ska man ha ängar?

Att anlägga ängslika ytor istället för kortklippta gräsytor har många olika fördelar.

Ökad biologisk mångfald

Ängen är viktig för att stärka den biologiska mångfalden och tack vare sin mångfald av arter är den bra rustad för att klara framtida klimatförändringar.

En äng innehåller många gånger fler arter av kärlväxter:

  • träd
  • buskar
  • blommor
  • gräs
  • halvgräs
  • ormbunkar
  • lavar
  • mossor
  • svampar
  • insekter
  • fåglar
  • fladdermöss
  • grod- och kräldjur

än en traditionell gräsmatta. På en kvadratmeter äng kan man hitta upptill 50 olika arter av kärlväxter!

Anledningen till att ängen är så artrik är att växtmaterial kontinuerligt förs bort rån ängen, vilket magrar ut den och ger en ljus, öppen och mager mark där många arter trivs, som annars konkurreras ut i mer näringsrika miljöer.

Till skillnad mot en traditionellt kortklippt gräsmatta tillåts örter och gräs att gå upp i blom, vilket ger mat och skydd till insekter och fåglar. Här trivs insekter som humlor och bin, vilka i sin tur försörjer människorna med den extremt viktiga pollineringen av grödor som vi människor i vår tur äter. 

En tredjedel av allt du äter har pollinerats. I Sverige finns ca 300 arter av vildbin och majoriteten av dessa har ängar om födo- och boplats. Likaså är ängarna viktiga för många fjärilar, varav flera är utrotningshotade, precis som många vildbin.

Värdefull rekreationsmiljö

Ängen är en värdefull miljö för skönhet och avkoppling. Gräs som vajar i vinden, örter som blommar, färger som skiftar över året, fjärilar som flyger, fåglar som kvittrar och doften av slaget gräs. Kan det bli bättre? Ängen sänker tempot i kroppen och ger möjlighet för oss människor att knyta ann till naturen runtomkring oss.

Kontrasten mellan stadens hårda element som hus och vägar, de tuktade parkmiljöerna och den friväxande ängen är även mycket effektfull rent estetiskt.

Miljövänligt & ekonomiskt

En äng kräver mindre arbetsinsats än en kortklippt gräsmatta. Ängen ska slås en gång per år och det slagna gräset ska samlas ihop efter att det fått torka. Under en nyanlagd ängs etableringstid behövs även en del rensning av rotogräs.

En gräsmatta däremot klipps omkring 20 gånger per år beroende på tillväxttakt och brukstyp. Utöver gräsklippningen ska gräsmattor även städas från skräp och löv, gödslas, dressas, lagas, kompletteringssås och kanske även luftas och rensas från ogräs. Allt utifrån ambitionsnivå på ytan. Att säga att gräsmatta är lättskött är minst sagt tvivelaktigt.

Totalt sett är både tidsåtgången, förbrukningen av fossilt bränsle och slitage på maskiner lägre för en äng än för en gräsmatta när den ska skötas.

Ängens historia och nuläge

En äng kan se ut på flera olika sätt, men gemensamt för dem alla är att de slås regelbundet. Det har funnits ängar i Sverige i ungefär 2500 år och under mycket lång tid var ängens främsta uppgift att producera vinterfoder till boskapen.

Ängarnas ytor var mycket större än andelen åkermark och fungerade som navet i hela jordbruket. Under vintern fick djuren foder från åkern och djurens spillning blev gödsel till åkern på våren. Därav uttrycket ”Äng är åkers moder”.

I mitten av 1800-talet var ängsarealen som störst i Sverige, 2 miljoner hektar. Men när jordbruket effektiviserades allt mer under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, genom bättre maskiner, nya odlingsmetoder, handelsgödsel och senare även bekämpningsmedel, försvann en stor del av ängsmarkerna.

Idag finns ca 9 000 hektar ängsmark i Sverige. Denna sköts framförallt med fokus på att bevara den värdefulla artrikedomen, hålla markerna öppna eller av kulturhistoriska skäl då den visar på olika lokala sätt att sköta om markerna.

Hur sköter man en äng?

Som tidigare nämnt ska en äng slås en gång om året. Detta ska ske efter det att så många växter som möjligt har hunnit blomma och spridit sina frön, vanligtvis under perioden mellan mitten av juli och början av september.

Höet kan gärna få torka på plats under några dagar innan det samlas ihop. På så vis gynnas fröspridningen ännu mer och det skyddar dessutom kvarvarande växter som annars plötsligt exponerats för solen och riskerar att torka ut.

För att vara så tidseffektiva som möjligt i kommunens grönyteskötsel kan det dock bli aktuellt att ta bort slaget material direkt efter slåttern. Då är det extra viktigt att inte ängen slås för tidigt på säsongen, utan hellre slås på sensommaren.

Eftersom ängen innehåller många arter som trivs i näringsfattig jord är det viktigt att inte höet ligger kvar för länge eftersom det under tiden det förmultnar avger oönskad näring till marken.

Med varje slåtter som sker förs näring bort från marken och magrar ur den. Det kräver därför stort tålamod att anlägga nya ängar. Det tar många år innan det har blivit en äkta äng!

Kommunens traktor slåttrar