Viktiga policy, riktlinjer och rutiner inom socialförvaltningen

För att verksamheten ska hålla en hög och jämn kvalitet genomförs arbetet utifrån ett bestämt arbetssätt. I våra rutiner och riktlinjer finns vårt arbetssätt beskrivet: vad som ska göras, när, hur och av vem det ska göras.

Lagar som styr vårt arbete

Den verksamhet som bedrivs inom socialförvaltningen styrs av olika lagar. De lagar som främst styr ditt arbete är socialtjänstlagen (SoL), Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och/eller hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Samtliga av dessa

lagar utgår ifrån alla människors lika värde och beskriver den enskildes rätt till hjälp och stöd samt god och säker vård. 

Diskrimineringslagen innebär att ingen ska behöva diskrimineras på grund av till exempel kön, etnicitet, funktionsnedsättning, klädstil, ålder, hudfärg, sexuell läggning och religiös eller politisk åsikt. Det gäller både medarbetare och målgruppen för verksamheten. 

Utöver lagar styrs vi också av nationella, regionala och lokala riktlinjer och rutiner.

Länk till SoL (Socialtänstlagen) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Länk till LSS (Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Länk till HSL (Hälso och sjukvårdslagen) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Socialförvaltningens värdegrund

Syftet med värdegrunden är att skapa ett gemensamt förhållningssätt som ska prägla allt vårt arbete.

Trygghet
Vår grundsyn är att varje människa är unik, värdefull och har rätt till ett värdigt liv. Du ska med förtroende kunna vända dig till oss för att få råd, stöd och hjälp i olika skeden av livet. Ditt välbefinnande är vårt fokus. Du ska bli sedd och lyssnad till av ansvarsfulla, pålitliga och engagerade medarbetare. Du ska känna dig trygg i att medarbetarna använder sig av den utbildning och kompetens som krävs för att utföra sina arbetsuppgifter. För att arbeta rättsäkert följer vi de lagar och riktlinjer som styr vår verksamhet.

Inflytande och delaktighet
Vi ska stödja, motivera och uppmuntra till personlig utveckling utifrån dina egna förmågor och resurser. Din integritet och ditt självbestämmande ska respekteras och vi ska främja ditt inflytande, din delaktighet, din makt och ditt ansvar över ditt liv.

Professionellt bemötande
Vi har en helhetssyn i vårt arbete där vi är lyhörda för dina behov och din förmåga. Vi möter dig utifrån din specifika situation samt har ett respektfullt och engagerat förhållningssätt. Vi har en positiv inställning till alla vi möter. Vi är medvetna om den makt vi har och använder den på ett ansvarsfullt sätt utifrån vår profession.

Vårt ansvar
Arbetet med vår värdegrund innebär att ständigt söka nya lösningar, använda och dela med oss av idéer, kunskap och kompetens för att förbättra och utveckla verksamheten.
Vårt uppdrag är att väga samman den bästa tillgängliga kunskapen på området med vår professionella expertis och din situation, din erfarenhet och dina önskemål. Vi har en positiv inställning och är stolta över vårt uppdrag.

Anhörigperspektiv

Varje anställd personal inom socialförvaltningen har ett ansvar och en skyldighet att ge anhörigstöd i mötet med anhöriga samt vid behov erbjuda och förmedla kontakt vidare till kommunens anhörigkonsulenter. 

Anhörigstöd består av två huvudkategorier, direkt stöd och indirekt stöd. 

Direkt anhörigstöd är bistånd eller service riktat direkt till den som vårdar. Det utbud som kan förmedlas via kommunens anhörigstöd är framförallt inriktat på information, kontaktskapande och psykosocialt stöd. Skapa möjligheter att byta erfarenheter med varandra som anhörig. 

Indirekt anhörigstöd är ett bistånd som är riktat till den sjuke men som även får konsekvensen att det avlastar den anhörige. Det indirekta anhörigstödet kan erhållas som biståndsbedömda insatser med stöd av socialtjänstlagen (SoL) eller insatser beviljade med stöd av lag om service för vissa funktionshindrade (LSS). 

Sekretess och tystnadsplikt

Du ska skriva under dokumentet Sekretess- och tystnadsplikt senast första dagen du gör din bredvidgång i verksamheten. Du gör det tillsammans med din enhetschef.

Alla som arbetar inom socialförvaltningen omfattas av sekretess. Det betyder att du som personal inom socialförvaltningen inte får lämna ut handlingar eller berätta om enskilda människors personliga förhållanden. Bestämmelsen om tystnadsplikt och sekretess finns i Offentlighets- och sekretesslagen.

Sekretess innebär att du har tystnadsplikt. Tystnadsplikt har alla som arbetar, praktiserar eller har uppdrag inom socialtjänsten samt inom den kommunala hälso- och sjukvården. Den gäller alltså inte bara vård- och omsorgspersonal, utan även administrativ personal, socialsekreterare, tolkar, lokalvårdare, elever och förtroendevalda.

Tystnadsplikten innebär att du inte får dela information om någon person, vare sig muntligt, skriftligt eller på annat sätt, t.ex. via Facebook, Instagram och Snapchat. Du får inte heller publicera bilder eller video från din arbetsplats.
Sekretessen är ett skydd för enskilda individer och deras närstående för att de inte ska drabbas eller skadas på något sätt.

Sekretessen gäller också uppgifter till anhöriga. Den enskilde vill ofta att nära anhöriga ska få veta hur han eller hon mår.
Men en anhörig har ingen självklar rätt att få uppgifter om sin närstående.
Fråga personen vad du får säga till anhöriga som vill veta hur han eller hon mår.

Tystnadsplikten gäller även när du slutat sin tjänst inom socialförvaltningen. Brott mot tystnadsplikten och sekretessen kan få arbetsrättsliga följder och böter eller fängelse.

Social dokumentation

Enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade ska genomförandet av beslutade biståndsinsatser dokumenteras. Biståndshandläggaren ansvarar för att utreda behovet och fatta beslut om uppdrag/insatser samt att utföraren får information om beviljade insatser och tillräckligt information om personen. Därefter ansvarar utföraren för att planera, genomföra samt följa upp och att dokumentera detta.

I Kumla genomförs dokumentationen i verksamhetssystemet Lifecare. Beskrivningen av den hjälp som ska ges dokumenteras i en genomförandeplan tillsammans med den enskilde.

Utöver genomförandeplanen ska löpande journalanteckningar föras på de händelser eller omständigheter som avviker eller händer utöver det som är dokumenterat i planen. Dokumentationen ska vara så omfattande att ny personal ska kunna utföra sina arbetsuppgifter med ledning av de uppgifter som tidigare dokumenterats. Dokumentationen ska skrivas på ett respektfullt och korrekt sätt, utgå ifrån att den enskilde själv ska kunna läsa dokumentationen.

Klicka här för att komma till information om:

"Rutin för dokumentation vid genomförande av insatser enligt SoL och LSS- IBIC/Lifecare". Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Avvikelser, synpunkter, Lex Sara och Lex Maria

Viktigt att veta!

Alla anställda inom socialförvaltningen ansvarar för att:

  • Rapportera omedelbart till din närmsta chef om du uppmärksammar ett missförhållande eller en vårdskada (eller risk för missförhållande/vårdskada).
  • Aktivt arbeta för att synpunkter kommer socialförvaltningen till del.
  • Avvikelser ska alltid dokumenteras i Procapita.
  • Hjälpa brukare och anhöriga med att lämna blankett eller på annat sätt hjälpa till att framföra synpunkterna.

Genom att ta reda på och utreda avvikelser, klagomål och synpunkter kan vi jobba med att ständigt förbättra vår verksamhet.

Avvikelser är ett samlingsbegrepp på allt som avviker från de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service för vissa funktionshindrade.

En avvikelse uppstår om personal inte arbetar i enlighet med processer och rutiner som ingår i ledningssystemet. Avvikelser ska alltid åtgärdas så att verksamheten kvalitetssäkras.

Med missförhållanden menas både utförda handlingar och handlingar som någon av försummelse eller av annat skäl har låtit bli att utföra och som innebär eller har inneburit ett hot mot eller medfört konsekvenser för enskildas liv, säkerhet, fysiska eller psykiska hälsa.

Anmälningsskyldighet vid missförhållanden omfattar hela socialtjänsten, det vill säga vård- och omsorgsverksamheten, individ- och familjeomsorgen samt verksamheter enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Bestämmelserna gäller också i verksamheter när lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, (LVU), och lagen om vård av missbrukare i vissa fall, (LVM).

Om missförhållandet bedöms som allvarligt ska ansvarig verksamhetschef göra en Lex Sarah-anmälan till IVO.

Med vårdskada menas är lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid en patients kontakt med hälso- och sjukvården.

Hälso- och sjukvårdspersonalen ska enligt Patientsäkerhetslagen rapportera till vårdgivaren om en patient i samband med undersökning, vård eller behandling drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av vårdskada.

Om det sker en allvarlig vårdskada är det MAS eller MAR som gör en
Lex Maria-anmälan till IVO.

Synpunkter och klagomål från enskild och anhöriga räknas också som avvikelse. Det är viktigt att uppmärksamma att det är den enskildes upplevelse av kvalité som ska vara i fokus.

Hygienrutiner och klädsel

 Syftet med riktlinjen för basal hygien i vård och omsorg är att förebygga och förhindra smittspridning och infektioner. Riktlinjen gäller all personal som har direkt kontakt med målgruppen.

  Personligt hygienansvar 

  • Underarmar och händer ska hållas fria från armbandsur, smycken, bandage, förband, stödskenor eller motsvarande. Naglarna ska vara korta och fria från konstgjorda material (nagellack, lösnaglar), eftersom de samlar mikroorganismer och hindrar en effektiv handdesinfektion. Det finns även risk för att skada patienten (långa naglar, smycken, klockor)
  • Piercing i slemhinna (näsa, kind och läpp) får inte förekomma 
  • Långt hår och skägg ska vara uppsatt i samband med vårdarbete
  • Om huvudduk används ska den fästas upp eller stoppas innanför arbetsdräkten. Huvudduk byts dagligen.

 Handhygien – desinfektion av händer och underarmar

  • Händerna ska desinfekteras med ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel, eller något annat medel med motsvarande effekt, omedelbart före och efter vård-eller omsorgsmoment. Händerna ska vara torra innan de desinfekteras. 
  • Händerna ska desinfekteras både före och efter användning av handskar
  • Handtvätt med flytande tvål och vatten när händerna är synligt eller kännbart smutsiga, samt vid omhändertagande av vårdtagare som kräks eller har diarré. Torka torrt med fabriksrent papper före handdesinfektion.

 Handskar

  • Skyddshandskar för engångsbruk ska användas om händerna riskerar att komma i kontakt med kroppsvätskor såsom urin, avföring, kräkning, blod, sekret.
  • Skyddshandskarna ska tas av direkt efter ett arbetsmoment och bytas mellan olika arbetsmoment.

 Skyddskläder

  • Engångsförkläde av plast alternativt skyddsrock ska användas om arbetskläderna riskerar komma i kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material under ett vård-och eller omsorgsmoment. Till exempel vid personlig omvårdnad, bäddning, undersökning och behandlingar av sår och KAD 

 Stänkskydd

  • I särskilda fall kompletteras övrig skyddsutrustning med stänkskydd/ munskydd, skyddsglasögon/ visir vid risk för stänk.

 Arbetskläder 

  • Arbetskläder får endast bäras i arbetet. Om arbetet bedrivs på flera platser, får de dock även bäras vid färd mellan dessa. 
  • Arbetskläder (Överdel och byxa eller klänning) ska ha korta ärmar i vårdtagarnära arbete (lösärmar får inte förekomma i kombination med arbetsdräkt).
  • Arbetskläder ska bytas dagligen, eller vid behov oftare.
  • Arbetskläder ska tvättas i cirkulationstvätt eller på arbetsplatsen i minst 60°C, torkas i torkskåp eller torktumlare. Detta gäller oavsett om arbetsgivaren tillhandahåller arbetskläder eller inte. 
  • Långärmade plagg kan användas när man inte är i direkt omvårdnad eller mathantering.
  • Arbetskläder förvaras torrt och dammfritt.
  • Rökning skall inte förekomma i arbetskläder

Skyddsutrustning som arbetsgivaren tillhandahåller är; tvål, pappershanddukar, handsprit, plastförkläden och handskar.

Våld i nära relationer

I Kumla kommun finns rutiner för att uppmärksamma och ge stöd om någon person blir utsatt för våld i en nära relation. Rutinerna gäller i arbetet med samtliga personer som utsatts för våld i en nära relation, oavsett kön, könsidentitet, och relationsform.  De avser händelser i nutid.

En nära relation kan vara den mellan partners, vänner, familjemedlemmar och släktingar, personliga assistenter och brukare, patienter och yrkesverksamma inom vården, eller elever och personal inom skolan. Alla relationer som präglas av intimitet och förtroenden definieras som nära.

Med våld, avses fysiskt, psykiskt, sexuellt och ekonomisk våld. Varje handling som skadar, gör illa, skrämmer eller kränker personen den riktas mot definieras som våld.

Om du misstänker eller får vetskap om att någon utsätts för våld i en nära relation finns en rutin med beskrivning på hur du går till väga i ledningssystemet.

Privata mobiler

För att kunna leva upp till värdegrunden och fullgöra ditt uppdrag ska inga mobiler användas i kontakt med den målgrupp som vi är till för. I praktiken innebär det: 

  • Ringsignalen ska alltid vara ljudlös och mobilen ska aldrig användas i samband med möten med brukare.  
  • Brukaren ska aldrig märka att medarbetaren har en privat mobil, nödvändiga samtal och SMS görs på raster. 

Om undantag måste göras från rutinen av specifik anledning, kontaktas alltid enhetschef för godkännande. Upprepade regelbrott kan ligga till grund för uppsägning.  

Rökfri arbetstid

Rökfri arbetstid gäller i Kumla kommun från och med 2018-01-01.

Rökfri arbetstid innebär att medarbetare avstår från att röka under arbetstid. Med arbetstid avses den tid man tjänstgör, inklusive pauser. Schemalagd rast räknas inte som arbetstid. Rökfriheten gäller oavsett var medarbetaren befinner sig rent fysiskt. Flextid kan inte användas för rökpauser.

Rökning får heller inte ske i arbetskläder utan medarbetaren får i så fall byta till privata kläder. De kläder man arbetar i betraktas som arbetskläder oavsett om det är arbetsgivaren eller den enskilde som har införskaffat dem. Alla kommunens lokaler och dess närområden (entréer, parkeringsplatser, uteplatser, uppfarter och liknande) ska vara rökfria. När anvisade platser finns för rökning ska dessa användas.

Alla medarbetare omfattas av beslutet. Personer som genomför praktik, anställda inom ramen för arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller liknande omfattas också av beslutet. Våra förtroendevalda politiker ska föregå med gott exempel i förhållande till en rökfri arbetstid.

I samband med rekrytering ska information lämnas om rökfri arbetstid. Den nya medarbetaren ska delges innehållet i denna policy.

Arbetsgivaren kan inte förbjuda vårdtagare eller andra personer, som en medarbetare möter i det dagliga arbetet, att röka i sin bostad. Dock gäller rökfri arbetstid för medarbetaren. Arbetsgivarens målsättning och strävan ska vara att tillsammans med brukaren försöka hitta lösningar där målet är att alla medarbetare ska kunna arbeta i en rökfri miljö

Värdighetsgarantier (vård och omsorg)

Inom vård och omsorg  har Kumla kommun utöver värdegrunden även värdighetsgarantier. Värdighetsgaranti är ett löfte som utlovar någonting utöver vad den enskilde redan har rätt till enligt gällande lag. Lokala värdighetsgarantier ska tydliggöra för den enskilde vad han eller hon kan förvänta sig av kommunen. 

Länk till VoO boendes garanti... Länk till annan webbplats.

Länk till hemtjänstens garanti... Länk till annan webbplats.

Rutin för omvårdnad

Syftet med omvårdnad är att stärka hälsa, förebygga sjukdom och ohälsa, återställa och bevara hälsa utifrån vårdtagarens individuella möjligheter och behov, minska lidande samt att ge möjlighet till en värdig död.

Med omvårdnad avses således hjälp för kortare eller längre tid till personer som på grund av sitt hälsotillstånd inte själva klarar att planera och/eller genomföra handlingar som hör till deras dagliga liv.

Styrdokument
Hälso- och sjukvårdslagen

Palliativ vård

Hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada och som innebär beaktande av fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov samt organiserat stöd till närstående.

Palliativ vård i livets slutskede

  • Palliativ vård som ges under patientens sista tid i livet när målet med vården är att lindra lidande och främja livskvalitet.

Teamorganisation inom vård- och omsorg och LSS-omsorgen

Syftet med teamorganisationen:
att förenkla, effektivisera och få bättre flöden.

  • Ta vara på varandras kompetenser.
  • Nå säkrare och högre kvalitet
  • Få tydliga gemensamma målbilder för varje individ med behov av vård och stöd.

 

Teamen ska återfinnas på olika nivåer:

  • Rapport
  • Vårdplanering/Genomförandeplanering (brukarfokus)
  • Ledningsteam (utvecklingsfokus)
  • Omvårdnadsträff (OVT)