Kumla kommun testar lokal produktion av frystorkad mat

Frystorkad paprika

Kumla kommun har inlett ett pilotprojekt för att undersöka möjligheterna med lokal produktion av frystorkad mat. Projektet syftar främst till att stärka kommunens egen beredskap inför kriser, höjd beredskap eller krig, samtidigt som det bidrar till minskat matsvinn och ett mer hållbart resursutnyttjande.

Våren 2025 startade kommunen ett pilotprojekt där frystorkning används som konserveringsmetod. Frystorkad mat har en hållbarhet på upp till 25 år om den förvaras rätt, och behåller både smak och näringsinnehåll bättre än traditionellt torkad mat. Under pilotprojektet handlar det inledningsvis om 50–60 portioner per frystorkningstillfälle.

En viktig del av kommunens beredskapsarbete

Projektet är en del av Kumla kommuns övergripande plan för beredskap och totalförsvar. Planen har tagits fram med hänsyn till det försämrade säkerhetsläget i omvärlden. I regeringsbeslutet, Gemensamma förutsättningar för utvecklingen av totalförsvaret 2025–2030, rekommenderas att kommuner och andra samhällsaktörer ska kunna hantera långvariga störningar, upp till tre månader, i samhällsviktig verksamhet och kritisk infrastruktur.

- Det är lätt att säga att den civila försvarsförmågan ska stärkas i Sverige. En helt annan sak att faktiskt ta tag i alla frågor som måste hanteras. En betydande del av ansvaret för civilt försvar ligger hos kommunerna. Därför är vi glada och mycket nöjda över detta pilotprojekt som visar att Kumla kommun ligger i framkant när det kommer till matproduktion i händelse av kris eller krig, säger Andreas Brorsson kommunstyrelsens ordförande Kumla kommun.

- Genom att frystorka lokala råvaror förvandlar vi överskott till tillgångar. Att integrera frystorkning i beredskapsplaneringen är en strategisk investering som stärker den lokala försörjningsförmågan, minskar beroendet av externa leveranser och bygger upp hållbara livsmedelslager. Men det handlar inte bara om mat, det handlar om att ta vara på det vi har, skapa motståndskraft och ge människor trygghet i vetskapen att vi kan klara oss, även när krisen kommer, säger Jan Hofmann säkerhetsskyddschef Kumla kommun.

Från vänster: Jan Hofman, Lars-Gustav Stål och Andreas Brorsson.

Minskat matsvinn och klimatsmart resurshantering

Frystorkning av både överbliven frukt och tillagad skolmat som inte hunnit serveras gör att kommunen kan minska matsvinnet samtidigt som resurser tas till vara på ett mer hållbart sätt. Metoden gör det möjligt att bevara råvaror som annars skulle gått förlorade och i stället använda dem till näringsrika måltider vid ett senare tillfälle.

- Genom att utforska möjligheterna till frystorkning i måltidsverksamheten tar vi ett viktigt kliv mot framtida robusthet och resiliens för de offentliga måltiderna. Det här pilotprojektet stärker vår krisberedskap, skapar nya möjligheter att minska svinn och har potential att öka kostnadseffektiviteten. Samtidigt så ökar vi möjligheterna att ta vara på exempelvis frukt och grönsaker på ett annat vis och det ger oss också möjlighet att öka kvalitén på vårt utbud även i vardagen för våra gäster, säger Lars-Gustav Stål måltidschef Kumla kommun.

Nästa steg

Pilotprojektet pågår året ut. Om resultaten är positiva planerar Kumla kommun att införa metoden i större skala från 2026.

Så fungerar frystorkning

Frystorkning är en skonsam konserveringsmetod där maten först fryses ner och därefter torkas i vakuum. I det låga trycket avlägsnas vattnet utan att maten behöver upphettas, något som bevarar viktiga näringsämnen som vitaminer, mineraler och proteiner. Till skillnad från vanlig ugnstorkning, där upp till 30 procent av fukten kan finnas kvar, avlägsnas nästan all vätska vid frystorkning. Resultatet är ett livsmedel som är lätt, hållbart och går snabbt att återställa.