Nu har vi sammanfattat 2022

2022 började bra i och med slopade pandemirestriktioner, men det gick inte många dagar innan Rysslands invasion av Ukraina fick oss att skifta fokus till det förändrade säkerhetsläget och där vi gjorde oss redo för att stå värd för flyktingar enligt massflyktsdirektivet. Trots tuffa tider med stigande inflation, höjda räntor och historiskt höga priser på bland annat el och mat har det i Kumla också varit ett år med extra mycket firande - då Kumla fyllde 80 år som stad.

Årets resultat: +186 miljoner kronor

Det ekonomiska resultatet för Kumla kommun blev 185,6 miljoner kronor 2022. Överskottet var 143 miljoner högre än budgeterat och 60 miljoner högre än året innan. Resultatet uppgick till 12,3 procent av skatteintäkter och statsbidrag. En bidragande orsak till det stora överskottet är att kommunen inte budgeterar för reavinster.

För nämnderna blev det sammanlagda resultatet ett överskott på 20,3 miljoner kronor mot budget, jämfört med förra årets 35,4 miljoner. Finansförvaltningen lämnade ett överskott på 123 miljoner där nästan 65 miljoner var reavinster.

Skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 87,6 miljoner (6,2 procent). Skatteintäkterna blev högre än kommunen räknat med sedan början av pandemin. Kommunen fick också statsbidrag för sjuklönekostnader på 9,7 miljoner. Intäkter i verksamheterna (taxor och avgifter, hyror, bad och gym med mera) ökade med 73 miljoner eller 20 procent.

Kostnaderna ökade med 5,8 procent till 93 miljoner. I procent räknat var det ungefär som föregående år. Personalkostnaderna ökade med 1,4 procent (14,6 miljoner) vilket var lägre än förra årets 2,9 procent.

Resultaten för nämnderna

Kommunstyrelsens överskott på 17,6 miljoner mot budget berodde främst på att budgeten för oförutsedda utgifter inte användes. Av socialnämndens överskott mot budget på drygt 22 miljoner var 18 miljoner obudgeterade statsbidrag. Nämnd för livslångt lärande redovisade ett underskott mot budget på nästan 10 miljoner. Förskolan lämnade överskott medan både grundskola och gymnasium hade minusresultat. Samhällsbyggnadsnämnden lämnade ett underskott på 13,6 miljoner. Över hälften av underskottet förklaras av att renhållningsverksamhetens ackumulerade resultat (5,4 mkr) och årets underskott (2,5 mkr) totalt 7,9 mkr har belastat samhällsbyggnadsnämndens resultat. Kultur och fritid redovisade ett överskott mot budget på 3,7 miljoner.

Kumla uppfyllde 62,8 procent av sina mål

Kumla kommun har nio övergripande strategiska mål som mäts genom ett antal olika mått på både övergripande nivå, nämndnivå och verksamhetsnivå. På övergripande nivå hade kommunen, precis som tidigare, 19 uppföljningsmått.

Den totala måluppfyllelsen för 2022 var 62,8 procent, ungefär som 2021 (63,3 procent). Kumla nådde målet helt för 9 mått och delvis för 5 mått. Därmed var det 5 mått som inte uppfylldes. Sjukfrånvaron var fortfarande hög, liksom antalet anmälda brott. Tryggheten nådde inte heller målnivån.

Nämndernas måluppfyllelse varierade mellan 48 och 100 procent. Av 14 nämndspecifika mått uppfylldes 8 helt. Nedan redovisas några av de mått som uppfyllde målet, både kommunövergripande, nämnd- och verksamhetsmått:

• Kommunens resultatmål (9%)
• Nämndernas samlade resultat (+20,3 mkr)
• Befolkningsökning (+335 till 22 479 invånare)
• Andel brukare som är nöjda med sitt särskilda boende (82%)
• Andel elever i årskurs 3 och 6 som klarat de nationella proven (71%)
• Andel personer med försörjningsstöd som har rätt insatser (90%)
• Andel heltidsarbetande i Kumla kommun (89,3%)
• Elevers upplevda trygghet i skolan (88%)
• Bostadsproduktion (6,4 per 1 000 invånare)
• Andel unga som rör sig minst 60 minuter/dag i snitt (51%)

Pandemin följdes av krig

Även om restriktionerna togs bort i början av året påverkade covid-19-pandemin verksamheterna med hög frånvaro främst i förskolan och grundskolan. Nästa kris efter pandemin blev Rysslands attack på Ukraina i februari 2022. Kriget har medfört ett nytt (o)säkerhetsläge som även påverkar kommunerna. Under 2022 handlade det dock främst om att ta emot ukrainska flyktingar enligt EU:s massflyktsdirektiv. Förskolor, grundskolor och gymnasiet har tagit emot barn och unga som flytt från kriget. Kriget har också påverkat ekonomin i hela omvärlden, bland annat med energikris och ökade priser på många råvaror och livsmedel.

Befolkning och byggande - rekordmånga Kumlabor

Glädjande nog fortsatte befolkningen att öka, i år med hela 335 invånare, till totalt 22 479 Kumlabor vid årets slut, jämfört med 22 144 förra året. Det ställer krav på fler nya bostäder. Till sommaren blev PeKums första byggnation i egen regi färdig, med 60 nya lägenheter varav 18 bostadsrätter och 42 hyresrätter.

Första spadtaget togs för Kumlas nya idrottshall. Kommunen har även byggt ett utegym och installerat belysning av trappan vid Kvarntorpshögen, samt ökat säkerheten för oskyddade trafikanter i korsningen Östra Drottninggatan–Trädgårdsgatan–Badhusgatan.

Händelser i verksamheterna

De trygghetsskapande åtgärderna har fortsatt, ett par exempel är ordningsvakter i centrum och en godkänd ansökan om kameraövervakning på Köpmangatan. Kumla Bostäder AB har gjort satsningar på belysning, ronderingar och ett samarbete med kommunen och polisen.

Hösten 2022 infördes pubkvällar på Solbacka vård- och omsorgsboende, där de boende vissa kvällar kan köpa sig ett glas vin eller öl till självkostnadspris. Solbacka har även infört digital tillsyn hos en del av de boende för att öka deras självständighet.

Kumla 80 år

Kumla fyllde 80 år som stad 2022 och det firades med flera aktiviteter under året, bland annat belysning av vattentornet, utställningen Kumla 80 år på folkbiblioteket, ljusvandringen ”Den förtrollade sjön” runt Kumlasjön, isbanan på torget och inte minst det stora Kumlakalaset.

Ett annat större evenemang var firandet av Kumla-sonen och racerföraren Marcus Ericsson och hans historiska vinst i Indy 500. I övrigt kan nämnas att Fritidsbanken öppnade en filial i anslutning till isbanan på torget, vilket har lett till en stor ökning av utlånade fritids- och sportartiklar.

Hållbarhet och digitalisering - laddplatser och trädplantering

En stor energibesparande åtgärd var rotrenoveringen och påbyggnaden på S:t Torgils väg, som väntas minska energiförbrukningen med 50 procent. Dessutom har projektet gett 27 nya lägenheter förutom de renoverade. Gatubelysning har också bytts ut till modern och energisnål LED-belysning, och kommunen installerade laddplatser för elbilar vid Djupadalsbadet, Kumlahallen och stadshuset i samarbete med KumBro Utveckling.

Kultur- och fritidsförvaltningen genomförde Kumlas hittills största projekt för grön infrastruktur, med bland annat 300 nyplanterade träd i Gröna Sörby. Träden och växtligheten ska skapa ekosystemtjänster som bullerreducering, luftrening, vattenreglering och ökad biologisk mångfald.