Styrmodell
För att förtydliga vad en kommun behöver arbeta med använder vi en styrmodell med två huvudsakliga delar.
Under lång tid har Sveriges kommuner blivit allt bättre på att leverera välfärd till sina medborgare och brukare, och Kumla är inget undantag.
Målstyrningens inriktning är att verksamheterna ska fokusera på sina huvudsakliga syften och målgrupper, och utifrån det styra och leda för ökad kvalitet, ökad delaktighet och ökad tillgänglighet. Där ska vi vara liiite bättre varje dag.
Under senare tid har dock kommunsverige i allt högre utsträckning fått upp ögonen för det ansvar en kommun har för den lokala samhällsutvecklingen. Det är ett annat grunduppdrag, som även det är oerhört viktigt. Här i Kumla definierar vi hållbarhetsfrågorna som den viktigaste utvecklingen i samhället, och har därför infört ett annat spår i styrmodellen där vår nya vision och två hållbarhetsprogram sätter agendan för vårt arbete.
Grunduppdrag 1
Välfärden och god kommunal hushållning
Det första grunduppdraget, att leverera välfärd, definieras som ett arbete för god kommunal hushållning. Kommuner och regioner ska enligt kommunallagen ha en god ekonomisk hushållning i all sin verksamhet. Vad god ekonomisk hushållning är behöver utgå från den egna situationen och de egna förutsättningarna för ekonomi och verksamhet. I begreppet kommunal hushållning inkluderas här kommunövergripande ekonomi- och HR-resultat samt nämndernas måluppfyllelse.
I grunduppdrag 1 hanteras frågor som kommunen har rådighet att påverka i hög utsträckning. Allt det innehållet utgår från våra egna verksamheter, våra egna beslut och vårt eget förbättringsarbete, och det är i stora drag samma målstyrning som kommunen har använt sedan 2018.
Nämndernas mål och mått hänger alltså samman med denna del av styrmodellen. Varje nämnd har upp till fem mål och åtta direkt kopplade mått fördelade över tre strategiska områden; demokrati och dialog, service och tillgänglighet samt kvalitet i kärnverksamhet.
Gemensamt för alla mål och mått är att medborgaren och brukaren alltid står i fokus.
Strategiska områden
Demokrati och dialog
Invånare, brukare och medarbetare ska ha möjlighet till ett aktivt deltagande för att öka befolkningens delaktighet och stärka medborgarnas demokratiska inflytande.
Service och tillgänglighet
Representanter för Kumla kommun ger en god service och gott bemötande och har en hög tillgänglighet för invånare, brukare och näringsliv.
Kvalitet i kärnverksamhet
Till skillnad från områdena ovan kan kärnverksamhet betyda väldigt olika saker för de olika nämnderna, och här finns därför fem specificerade viljeinriktningar. De flesta av dem är dock relevanta för bara en eller två nämnder, och av pedagogiska skäl räknas de därför som ett gemensamt strategiskt område.
Folkhälsa, vård och omsorg
Kumla kommun erbjuder god vård, omsorg och stöd samt arbetar förebyggande i all verksamhet.
Utbildning och livslångt lärande
I Kumla kommun prioriteras det livslånga lärandet där alla elever når godkända resultat och där vi värdesätter all form av kunskap.
Kultur och fritidsliv
Kumla kommun erbjuder ett brett och stimulerande utbud av kultur- och fritidsaktiviteter.
Miljö, trygghet och teknik
Kumla kommun är en miljövänlig och trygg kommun som satsar på hållbara alternativ och nya tekniska lösningar.
Boende, infrastruktur och näringsliv
Kumla kommun har en utvecklad infrastruktur och brett utbud av attraktiva boendeformer samt underlättar för företagande.
Den sista delen i liiite bättre kommunal hushållning handlar om bakgrundsfaktorer. Dessa är avgörande för att kommunen ska ha möjlighet att bedriva sin verksamhet på rätt sätt, och på så vis komma framåt i måluppfyllelsen och programmen, men är inte utåtriktade självändamål och därför inte ingår i nämndernas måluppfyllelse. De mäts på kommunövergripande nivå och omsätts främst genom det befintliga löpande arbetet inom ekonomi- och personalområdena.
Medarbetare
Medarbetarna upplever Kumla kommun som en god arbetsgivare och trivs på sina arbetsplatser.
Ekonomiska resurser
Kumla kommun använder våra ekonomiska resurser på ett ansvarfullt och produktivt sätt.
Nämndernas mål
Det är inom de tre strategiska områdena som nämnderna tar fram som mest fem egna anpassade och långsiktiga målsättningar som ligger till grund för årets verksamhetsplanering. Dessa ska vara hållbara över åtminstone en mandatperiod.
Under året följs sedan verksamheten upp genom åtta utvalda mått, som är kopplade till målen och ger nivån av måluppfyllelse. Dessa mått indikerar hur väl nämnden lyckats med sitt huvudsakliga arbete och är en betydande del i årsredovisningen.
Uppföljningsmått
Driftnämnderna och kommunstyrelsen ska i samband med ordinarie budgetprocess ge förslag på mål som harmonierar med de tre strategiska områdena som ingår i vårt koncept liiite bättre och på mått som mäter måluppfyllelsen på ett relevant sätt.
Nämndernas måluppfyllelsegrad ska ligga till grund för hanteringen av överfört resultat i samband med årsredovisningen. Innan måluppfyllelsen tillämpas på nämndernas driftresultat görs först en ekonomisk prövning. Det innebär att det faktiska utfallet kan komma att revideras på grund av faktorer som nämnden inte kunnat påverka under budgetåret.
För att ha möjlighet att jämföra måluppfyllelsegraden mellan olika nämnder finns ett behov av viktning av nämndens uppföljningsmått. Vissa mål och uppföljningsmått kan också upplevas vara mer angelägna än andra och bör därför väga tyngre. Viktningen behövs även för att tillgodose att de olika strategiska områdena beaktas efter fastslagen princip.
Genom modellen för överfört resultat tydliggörs kopplingen mellan det verksamhetsmässiga resultatet och den rena ekonomiska budgetavvikelsen.
Varje uppföljningsmått för respektive nämnd viktas för samtliga strategiska områden så den totala
möjliga måluppfyllelsegraden uppgår till 100 procent. Därtill används ett antal mått som är kommunövergripande för att mäta kommunens totala måluppfyllelse.
Grunduppdrag 2
Samhällsutveckling och hållbarhet
Om god kommunal hushållning främst genereras inom våra egna verksamheter, så är samhällsutvecklingen något som främst sker utanför dem. Detta innebär att en enda typ av styrning inte nödvändigtvis är bäst anpassad för båda ändamålen.
Samhällsutvecklingen är svår att driva för enskilda kommunala verksamheter och är något som många aktörer behöver ha samsyn kring, så de förändringar vi vill se i Kumla som geografisk plats hanteras därmed genom en särskild programstyrning där aktiviteter och samverkan sätts i fokus. Detta är det vi ser i den högra kolumnen i styrmodellen.
Fullmäktige har antagit en vision för Kumla 2040, som omsätts genom övergripande program. Dessa program, för social hållbarhet respektive ekologisk hållbarhet, kommer att ha kommungemensamma handlingsplaner för mandatperioden, som sedan ligger till grund för nämndernas verksamhetsplanering för enskilda år precis som målen för kärnverksamheten gör det.
Styrmodellens två delar går därmed ihop i verksamhetsplaneringen, vilket blir det sammanhållande verktyget för nämnderna och förvaltningarnas ledning i frågorna.
Program
De två programmen Program för social hållbarhet och Program för ekologisk hållbarhet ingår inte i nämndernas måluppfyllelse eftersom de har sina egna handlingsplaner och en uppföljning som sker på samhällsnivå istället för att mätas i verksamheterna. Programmen ska trots det ligga till grund för verksamhetsplanering på samma sätt som de strategiska områdena.
Program för social hållbarhet
Ett socialt hållbart samhälle är ett jämställt och jämlikt samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader. Det utgår från uppväxtvillkor, försörjningsmöjligheter, delaktighet och inflytande, levnadsmiljö och folkhälsa.
Program för ekologisk hållbarhet
Programmet för ekologisk hållbarhet innehåller tre övergripande målsättningar;
- ett Kumla med minsta möjliga klimatpåverkan
- ett Kumla med god livsmiljö för människor, växter och djur
- ett Kumla med en hållbar samhällsplanering
