Sammanfattning

Årets resultat: +125 miljoner kronor

Kommunens resultat för 2021 blev ett överskott på 125 miljoner kronor. Det var drygt 100 miljoner bättre än budgeterat och 14 miljoner högre än förra året.

Resultatet uppgick till 7,3 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Resultatet överträffade med råge målet på 2,5 procent. Av överskottet stod nämnderna för ett sammanlagt överskott på 35,4 miljoner. Finansförvaltningen stod för ett
överskott på 65 miljoner, huvudsakligen skatteintäkter men även reavinster på drygt 11 miljoner.

Skatteintäkter och statsbidrag ökade med 50,6 miljoner (3,7 procent), orsaken är främst befolkningstillväxten som gett ett större skatteunderlag. Kommunen fick också statsbidrag för sjuklönekostnader på grund av pandemin, och bidrag från den nationella så kallade skolmiljarden.

Kostnaderna ökade med 5,3 miljoner vilket var betydligt mindre än föregående år. Personalkostnaderna ökade med 31 miljoner eller 2,9 procent, medan kostnaderna minskade för bland annat försörjningsstöd, förbrukning, hyror och fastighetsunderhåll.

Resultaten för nämnderna

Kommunstyrelsens överskott på 17,4 miljoner berodde liksom tidigare år främst på att budgeten för oförutsedda utgifter inte användes. Socialnämndens överskott på drygt 17 miljoner består främst av obudgeterade statsbidrag för pandemikostnader från 2020 men som nämnden fått först 2021. Nämnd för livslångt lärande hade ett överskott på nästan 8 miljoner, trots underskott för både grundskolan och gymnasiet. Överskottet beror på högre statsbidrag än beräknat och överskott på 11 miljoner inom förskolan. Samhällsbyggnadsnämnden var
den enda nämnden som lämnade ett underskott på 8,1 miljoner, varav 2,6 mkr var obudgeterade kostnader för exploatering och 3,1 mkr var en slutreglering av vattenfakturor mellan kommunfastigheter och VA-kollektivet.

Kumla uppfyllde 63,3 procent av sina mål

Kumla kommun har nio övergripande strategiska mål som mäts genom ett antal olika mått på både övergripande nivå, nämndnivå och verksamhetsnivå. På övergripande nivå hade kommunen 19 uppföljningsmått 2021.

Den totala måluppfyllelsen 2021 var 63,3 procent, nästan 10 procentenheter bättre än 2020. Kumla nådde målet helt för 8 mått och delvis för 5 mått, precis som förra året. Det ger 6 mått som inte uppfylldes, bland annat vad gäller sjukfrånvaron bland kommunens medarbetare, antal anmälda brott och antal arbetsplatser i Kumlas näringsliv.

Nämndernas måluppfyllelse varierade mellan 44 och 100 procent. Nedan redovisas några av de mått som uppfyllde målet, både kommunövergripande,
nämnd- och verksamhetsmått:

• Kommunens resultatmål (7,3%)
• Nämndernas samlade resultat (+35,4 mkr)
• Handläggningstid för ekonomiskt bistånd (9 dagar)
• Nöjdhet med förskola, grundskola och fritidshem (85%)
• Positiva effekter av familjebehandlande insatser (90%)
• Snabbhet och gott bemötande vid frågor från medborgare (6:e plats)
• Andel heltidsarbetande i Kumla kommun (88,2%)
• Brukare inom LSS får bestämma över saker som är viktiga (89%)
• Planberedskap för nya bostäder (16,9 per 1 000 invånare
• Antal besök på Ung fritids mötesplatser (8 183)

Pandemin fortsatte påverka verksamheterna

Även 2021 präglades av covid-19-pandemin, med fortsatt anpassning av verksamheter, arbete på distans och även undervisning på distans. Trots det
låg Kumla kommun i topp i länet när det gäller både meritvärde och behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram för eleverna som gick ut nian på våren.

Fortfarande var många verksamheter inom kultur och fritid stängda helt eller delvis första halvåret, men vissa arrangemang anordnades istället utomhus eller
digitalt.

Bostäder, befolkning och byggande

Kumla växte med nästan dubbelt så många invånare som förra året, hela 283 personer, och hade vid årets slut 22 144 invånare.

Första etappen vid S:t Torgils väg blev klar och inflyttad. 139 hyresrätter blev klara i Kumla och i det nya området Gröna Sörby blev 84 tomter klara för försäljning. Vid årets slut hade kommunen en planberedskap för 370 bostäder.

Entréträdgården i stadsparken blev färdig och det nya konstverket Horisontem och Orten av konstnärerna Petter Nilsson och Patrik Lindberg, invigdes i järnvägstunneln mellan centrum och järnvägsstationen.

Utveckling i verksamheterna

För att stärka näringslivsarbetet har kommunen anställt en näringslivschef som ska driva och leda frågorna. Mark- och exploateringsenheten har flyttats organisatoriskt och tillhör nu miljö- och byggverksamheten. Syftet är att bättre hålla ihop hela samhällsbyggnadsprocessen.

AMI:s stora satsning på Fritidsbanken, med en pop-up-filial i sjöparken, har mångdubblat utlånen jämfört med tidigare år.

IFO öppnade ett kommunalt HVB-hem för att undvika externa placeringar och förstärka mottagandet för dem som ska övergå till egen bostad. Hemtagningsteamet började avvecklas och istället ska den ordinarie hemtjänsten trygga hemgången för personer som skrivs ut från sjukhus.

Kommunen har arbetat mycket med kompetensutveckling genom olika utbildningar för medarbetare, bland annat har undersköterskor fått specialistutbildning i demens, palliativ vård, välfärdsteknologi med mera och hemtjänstpersonal har utbildats i rehabiliterande förhållningssätt.

Fortsatt digitalisering

Webbokning infördes i kommunens idrottshallar för både privatpersoner och föreningar.

Socialnämnden, AMI och nämnd för livslångt lärande köpte in en app för språkutveckling, som kombineras med en påbyggnadsutbildning i vårdsvenska.

Förskolan har med hjälp av statsbidrag byggt upp en mycket välbesökt digital ateljé och har fått medel för att säkerställa att alla förskolor har ett start-kit med
digitala hjälpmedel. Inläsningstjänsten Polyglutt är ett digitalt verktyg med böcker inlästa på flera olika språk för att stödja barns språkutveckling.

Åtgärder inom miljö och hållbarhet

Parkavdelningen har arbetat med flera naturvårdsprojekt, bland annat Fjärilslandskapet Norra Mossby, och bekämpning av invasiva arter.

Kommunen har börjat ta fram en va-plan som beskriver hur kommunen ska uppnå en hållbar va-försörjning och god vattenstatus.

Kumla Fastigheter AB behöll sin miljödiplomering. Sedan 2020 äger bolaget enbart biogasbilar och framåt är planen att installera solceller på lämplig fastighet.

Kommunstyrelsens förvaltning har även deltagit i ett nätverk om cirkulär ekonomi och hållbar konsumtion tillsammans med Örebro kommun och Region Örebro län.