Globalisering

Globalisering är ett av vår tids kännetecken. Människor, regioner och företag blir alltmer beroende av varandra genom internationellt samarbete, handel och resande. Flödet av tankar, idéer, varor, kapital och människor mellan världens länder ökar. Globaliseringen medför en kraftigt ökad konkurrensutsättning för våra företag och ställer ökade krav på att hänga med i utvecklingen. Denna hyperkonkurrens kan innebära att företag, som länge verkat på en trygg lokal marknad, snabbt kan bli utkonkurrerade på en global marknad.

Men globaliseringen har saktat in och vi rör oss nu in i en långsammare fas. Tillverkning har börjat flyttas tillbaka till högkostnadsländer som ett resultat av stigande löner i framför allt Kina. Anledningen är dels att produktionen läggs så nära slutkonsumenterna som möjligt när skillnader i produktionsomkostnader minskar, dels att det finns synergieffekter att hämta av att förlägga utveckling och produktion i närheten av varandra. Vissa menar att tilltagande automatisering och robotisering minskar efterfrågan på lågavlönad arbetskraft och därmed också behovet av långa globala distributionskedjor.

Demografiska förändringar

Världens befolkning har vuxit snabbt under de senaste årtiondena och förväntas öka till nära 10 miljarder fram till år 2050. Den största befolkningstillväxten förväntas i Afrika och Asien, med ökningar på 1 300 miljoner respektive 900 miljoner invånare. I den motsatta ändan av skalan ligger Europa som enda kontinent där befolkningen väntas minska något.

Den tydligaste demografiska trenden i västvärlden är att låga födelsetal och ökad livslängd medfört en allt äldre befolkning. Det leder till ett större behov av omsorg och vård, vilket sätter press på välfärdssystemen. Sverige står inför stora demografiska påfrestningar, men läget är annorlunda här än i många andra EU-länder. I Sverige föds det förhållandevis många barn och vi har en historiskt snabb befolkningsökning genom en stor flyktinginvandring med många i förvärvsverksamma åldrar, vilket föryngrar befolkningen som helhet. Hur välfärdssystemen kommer att påverkas av de demografiska förändringarna beror i stor utsträckning på i vilken omfattning och takt som nyanlända kommer i arbete och kan bidra till finansieringen av välfärden.

År 2030 beräknas Sveriges folkmängd vara drygt 10,3 miljoner och den åldersgrupp som växer mest är den med personer över 65 år. Detta innebär att vi har ökande grupper med stora behov av särskild service, till exempel de ”äldre”. På lång sikt är det bra för ett lands ekonomi att ha balans mellan andelen personer i förvärvsaktiv ålder och andelelen unga och äldre som inte är förvärvsaktiva. Efterfrågan på välfärdstjänster som skola, bostäder, barnomsorg, sjukvård och äldreomsorg varierar beroende på årskullarnas storlek.

Kommunernas skatteintäkter väntas inte öka tillräckligt mycket för att kunna finansiera kommande kostnader för befolkningstillväxten och förändringarna i ålderssammansättning. Skälet är förändringar i befolkningsstrukturen som i sin tur påverkar sysselsättning och arbetslöshet. Grupper med hög sysselsättning väntas minska medan andra grupper med historiskt sätt lägre sysselsättningsnivåer ökar. De demografiska förändringarna leder till att kostnaderna ökar mer än intäkterna för kommunerna. För att behålla en långsiktigt god ekonomi behövs effektiviseringar av verksamhet, bromsad kostnadsutvecklingen och/eller höja skatten.

Värderingsförändringar

Förändrade värderingar är främst en konsekvens av att nya generationer tar över efter de äldre generationerna. Globaliseringen och nya kommunikationstekniker har inneburit att idéer, kunskap, trender och även desinformation idag får snabbare spridning och når fler människor än tidigare och därför ser vi att förändrade värderingar uppkommer genom att vi blir påverkade av människor och skeenden utanför våra territoriella och kulturella gränser. Det innebär att variationer i värderingar mellan olika individer ur samma generation troligtvis kommer att öka, men också att de globala variationerna kollektivt sett tenderar att bli mindre.

Individen har de senaste decennierna fått större krav på, och möjligheter till, att fatta egna beslut i vardagen. Tilltron till hierarkiska system som politiska partier, skolan och kyrkan har minskat samtidigt som det blivit allt viktigare att förverkliga sig själv. Människor inrättar sig inte självklart i system som andra har byggt upp utan vill istället göra sina egna individuella val. Den ökade individualiseringen och en ökad kunskapsnivå bland invånarna driver upp kraven och förväntningarna på tjänster, inte minst välfärdstjänster.

Utvecklingen mot mer individorienterade värderingar har också skapat ett växande fokus på lycka, livskvalitet och självförverkligande, framför allt i den rika delen av världen. Detta har bidragit till en ökad efterfrågan på upplevelser, identitetsmarkörer och hållbarhet under de senaste årtiondena. Resultatet har varit en ökad konsumtion av bland annat resor, välbefinnande, kulturliv, smakupplevelser, statusprodukter samt ekologiska och miljösmarta lösningar och produkter.

Det svenska samhället har under lång tid präglats av sekulära och rationella värderingar vilket kan vara en förklaring till denna utveckling. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att i majoriteten av världens länder är det traditioner, kollektivet och framför allt religionen som spelar en viktig roll i formandet av identiteten. Det finns dock en tydlig förskjutning mot en ökad individualisering runt om i världen som kan förklaras av ett ökat ekonomiskt oberoende för den enskilde individen.

Värderingskarta

Värderingskarta 2015 från World Values Survey

Klimatförändringar

Vi lever på en planet med ändliga resurser. Världens befolkning växer och uttaget av naturresurser ökar i takt med att nya regioner skapar tillväxt och strävar mot ökat välstånd. För världen som helhet medför klimatförändringarna en ökning av katastrofer och kriser i form av översvämningar, torka, stormar, utslagna ekosystem, nya sjukdomar, konflikter om vattenresurser samt människor på flykt.

Detta leder i allt högre grad till att många av de centrala nyckelresurser som vi byggt vårt samhälle på redan i dag visar tydliga tecken på bristande tillgång eller att de blivit väsentligt kostsammare att utvinna. Fossila bränslen, metaller och mineral men även odlingsbar mark, färskvatten och fisk är alla aktuella exempel på naturtillgångar där bristen börjar göra sig påmind. Det är oundvikligt att länder, företag, organisationer och individer behöver förändra beteenden och vanor när det gäller transporter, matvanor, produktions- och konsumtionsmönster samt återvinning.

Både de ideologiska och ekonomiska incitamenten att verka för mer resurssnål produktion, effektivare energianvändning, bättre materialåtervinning och smartare konsumtion är större än någonsin. Om världen misslyckas med att genomföra väsentliga begränsningar i utsläppen av växthusgaser inom de kommande årtiondena förväntas genomsnittstemperaturen på jorden att stiga med cirka 4 grader fram till 2100. De exakta effekterna av detta är svåra att förutsäga men det är tydligt att det kommer att i grunden förändra villkoren för livet på jorden.

Ny teknik kommer sannolikt att spela en mycket viktig roll, både för att begränsa men också för att hantera effekterna av klimatförändringarna. Företag och länder med kunskap och framförhållning kan dra ekonomisk fördel av utvecklingen genom att utveckla miljöteknik och miljökompetens.

Digitalisering

Historiskt sett har det varit svårt att förutse hur nya tekniska och vetenskapliga landvinningar påverkar människors beteenden. Ofta ser vi inte konsekvenser förrän tekniken har funnits en tid. Många tekniska innovationer har haft en avgörande betydelse för människors liv genom att de påverkar beteenden på ett påtagligt sätt. Penicillin, elektricitet, flyg, television och datorer är sådana exempel. Ny teknik innebär att nya färdigheter och kunskaper efterfrågas samtidigt som annan kunskap blir föråldrad.

Digitaliseringen är för sena 1900-talet och 2000-talet vad den industriella revolutionen var för 1800-talet och kommer att påverka framtiden minst lika kraftfullt. Vartannat jobb kommer vara möjligt att automatisera inom 20 år och inte bara låglöneyrken utan även högt kvalificerade yrken som kräver långa utbildningar. Det här är inte fiktion utan det är en utveckling som pågår idag och något vi inte kan hindra utan behöver anpassa oss till.

Det finns en bred konsensus kring att teknikutvecklingen kommer att driva på och stöpa om stora delar av världen som vi känner till den idag. Fullständig digitalisering gör flöden av information och tjänster enklare och snabbare, med effektivisering och minskade kostnader som följd. Mobil teknik och digitala lösningar har redan gjort det möjligt för företag och organisationer att erbjuda en högre servicenivå än tidigare.

Begrepp som bioteknik, artificiell intelligens, big data och nanoteknik har näsan alla hört talas om. När nya tekniker utvecklas och börjar samverka ökar tempot i omvandlingen och just nu sker det omvälvande förändringar i samhället. Såväl arbetsmarknad som välfärdstjänster kommer att påverkas på en rad olika sätt.

I dag kan vi konstatera att informations- och kommunikationsteknologin har haft stor inverkan på vårt sätt att leva, våra beteenden och våra värderingar. Information har på kort tid blivit ”var mans egendom”. Digitalt först är den nya synen på service och informationsutbyte och digitala arbetssätt i verksamhetsutvecklingen inom kommunal sektor kommer att prioriteras. IT-utvecklingen har påverkat vårt sätt att mötas och kommunicera med varandra genom till exempel sociala medier, något som förväntas bidra till en stark förändring i hur medborgare vill kommunicera med myndigheter. Att öka möjligheten till digital delaktighet och uppkopplade invånare betyder inte alltid en besparing för kommunen, men kan samtidigt ses som en nödvändighet för att möta förväntningar och konkurrensfördel för att behålla både invånare och företagare i kommunen.

Den digitala utvecklingen har förändrat och förändrar sättet vi kommunicerar på, umgås på, fritidsaktiviteter, arbete och studier. Vi kan effektivt kommunicera enkelt med varandra över hela världen. Kommunikationsteknologin möjliggör globala nätverksbyggen och med teknikens hjälp kan man snabbt väcka andra ”för sin sak”, fler blir delaktiga, idéer sprids allt fortare och innovationstakten ökar. Den har i grunden förändrat vårt liv och vi som kommun behöver reflektera över det och vår roll i den förändringen.

Ständig uppkoppling till internet kommer snart vara en naturlig del för nästan alla medborgare. När som helst, var som helst och hur som kan man kommunicera med allt och alla. Den ökade användningen av mobil teknik innebär att fler produkter och tjänster blir omedelbart tillgängliga, lättare att använda och bättre anpassade efter den situation människor befinner sig i. Det driver på efterfrågan och utvecklingen av nya produkter och tjänster som minskar friktionen i vardagen och gör livet lättare. Resultatet är ökade förväntningar på god service och enkel behovstillfredsställelse bland medborgare och användare. Förväntningarna ökar på att en viss service alltid ska vara tillgänglig – den kommunala servicen ska finnas i fickan.

IT-utvecklingen har också lett till att vi lättare kan välja var vi ska handla, när vi betalar räkningar och beställer resor. Även inom områden som transporter, bostäder och energi har teknikutvecklingen varit en starkt bidragande faktor till att skapa nya, smartare och effektivare lösningar. Enskilda personer och platser som inte lyckas anpassa sig och förändra sig i takt med den tekniska utvecklingen kan drabbas hårt.