Demokrati och dialog
Genom att vi kommer att vara ständigt uppkopplade kommer också medborgarnas krav på att kunna möta kommunen där man själv vill och när man har tid att öka. Medborgarna förväntar sig att kommunen finns på alla etablerade sociala medier och håller sig uppdaterade om nya kommunikationskanaler. En förutsättning är att kommunen för en dialog i realtid med medborgare samtidigt som vi klarar lagstiftarens krav på skydd av personuppgifter, diarieföring av allmänna handling samt gallring eller arkivering av ärenden oavsett medium.
Att engagera invånaren är en viktig del av demokratiuppdraget och kommunens traditionella kanaler för inflytande för invånarna, till exempel medborgarförslag, kommer inte längre att räcka till. Vi kommer att behöva komplettera gamla sätt med nya kanaler och metoder som tar hänsyn till människors vanor och sociala mönster. Framtidens kommunikatör kommer att behöva lägga mer tid på analys än tidigare och ha fokus på att avgränsa flödet av information, skapa strukturer för informationshantering, hjälpa människor att själva söka fakta och skapa nytta i de forum som vi skapat för dialog och service.
Våra nuvarande och befintliga dialogformer med invånare bör skyndsamt digitaliseras för att kunna skapa ett större engagemang. Exempelvis planläggning av parkanläggningar, utveckling av kommunen och liknande uppgifter där invånarna har stort intresse i utformningen. En ökad transparens mot invånaren är möjlig genom att tillgängliggöra mycket av informationen som öppna data.
Med fler kanaler för påverkan förväntas delaktigheten för invånare och andra aktörer i de kommunala processerna att öka. Medborgarna förväntas bli mer medskapande i utformningen av kommunens tjänster. I skärningspunkten mellan ökad standardisering av stora flöden och ökad anpassning till individuella krav finns en stor utmaning. Hänsyn behöver också tas till grupper som på egen hand har svårigheter att föra sin talan, så som vissa funktionsnedsatta, personer med missbruk och personer med psykisk ohälsa.
I takt med vår teknik- och generationsväxling hämtar allt fler information och nyheter på nya sätt och när läsarna söker sig till nätet följer annonsörerna efter. Där möter e-tidningarna konkurrens från t.ex. Google och Facebooks plattformar, där information och annonser styrs utifrån läsarnas sökvanor och skapar så kallade filterbubblor. Även e-tidningar har följt efter och skapat möjligheter för personliga intressen och flöden. En företeelse är så kallade nättroll, det vill säga enskilda personer eller organiserade trollfabriker med politiska syften som sprider fejkade nyheter och som kommunicerar med hjälp av påhittade personer för att provocera, sprida desinformation eller skapa opinion i en viss riktning.
Många lokala nyhetsredaktioner har tvingats lägga ned och allt fler kommuner riskerar att hamna i medieskugga. Granskningen av makten uteblir och befolkningen får inga lokala nyheter alls med undantag från enstaka negativa händelser som uppmärksammas regionalt eller nationellt. De positiva nyheterna eller nyheter som uppmärksammar lokala händelser i det lilla riskerar att försvinna.
För att förbättra den interna kommunikationen och ge adekvat samhällsinformation har många kommuner (främst större) börjat anställa journalister och bygga upp egna kommunikationsavdelningar. Nya digitala plattformar gör det möjligt för offentlig sektor att kostnadseffektivt jobba med kommunikation i egna kanaler och på så sätt förebyggande möta medborgarnas behov av information.
Service och tillgänglighet
En växande spridning och användning av mobil teknik och digitala lösningar gör att Kumlaborna i högre grad än tidigare förväntar sig enkla, omedelbara och situationsanpassade lösningar för deras behov. Det får konsekvenser för hur bra man upplever att kommunens verksamheter är liksom upplevelsen av hur det är att leva och bo i staden. Det ställer ökade krav på kommunens tjänster och produkter. Tillgången till tydlig, uppdaterad och relevant information om barnomsorg, skola, äldreomsorg, sociala frågor, boende och byggande, men även om hur olika handläggnings-, tillstånds- och ansökningsförfaranden är utformade, blir allt viktigare. Att kunna få kontakt via e-post och sociala medier och sköta flertalet av sina kommunala ärenden via smarta och heltäckande e-tjänster ser invånare och företagare som allt mer självklart.
Kommunen behöver vidareutveckla sitt berättande och gestalta det man gör och planerar. Kommunen behöver utveckla och höja ambitionsnivån för sin digitala närvaro och sina digitala tjänster. Kommunen behöver intressera sig för, öppna upp och involvera sina målgrupper i sitt utvecklingsarbete vid till exempel webb- och e-tjänsteutveckling.
Många av kommunens verksamheter har funnits under lång tid, vilket innebär en kontinuerlig utmaning i att förnya traditionella strukturer och arbetssätt för att spegla samhällsutvecklingen och framtidens krav och förväntningar. För att underlätta användandet av kommunens digitala tjänster behöver många system utvecklas och integreras med varandra, både inom och över existerande förvaltningsgränser.
Processtänkande är ett sätt att se helheten och bryta stuprören. Kraven på att se hela bilden ökar och att vårt arbete och vår analys sker på tvären. Samtidigt finns ökade förväntningar från medborgare och företagare på en väg in, inte bara i kommunkoncernen, utan även till olika offentliga aktörer. Det handlar om att vi måste bli bättre på tydlighet, transparens och samarbete mellan kärnverksamheter och servicefunktioner. Som medborgare vill du bara behöva lämna dina uppgifter en gång.
Ökad tillgång till stora mängder information (big data) ger möjlighet till att utforma smartare, kundnära tjänster förankrade på människors faktiska val. Samtidigt finns ökade krav på integritetsskydd. En kontinuerlig utmaning kommer att vara att skapa hållbara verifierade certifieringar och trygg kommunikation mellan medborgare och staden.
Kostnaderna i kommuner och landsting har länge ökat snabbare än vad befolkningsutvecklingen kan förklara. Trots att många reformer har genomförts som i flera avseenden förbättrat välfärden påverkas bilden mest av det som fungerar mindre bra. Genom det missnöje som skapas ökar också förväntningarna på nya reformer och lösningar. Det finns alltid ett samhällsproblem som måste åtgärdas, en orättvisa som måste överbryggas och service som kan bli bättre. Parallellt med stigande förväntningar på välfärden ser vi att det finns de som inte ställer några krav alls och har låga förväntningar på kommuner och landsting. Risken att den som ropar högst också får mest.
Folkhälsa, vård och omsorg
Med en åldrande befolkning skenar utgifterna för hälso- och sjukvård på sikt. Stora förhoppningar finns på att framsteg inom bioteknik, it och robotteknik kan sänka kostnaderna och samtidigt ge mer individanpassade lösningar som underlättar för den enskilde att vara delaktig i sin egen vård och omsorg, stödjer kontakten mellan den enskilde och verksamheterna samt tillhandahåller effektivare stödsystem för medarbetarna i verksamheterna.
Men den ökade digitaliseringen ställer också krav på att våra medborgare tar ett större ansvar och är mer aktiva i sin egen vård och omsorg. Konsultationer och vissa provtagningar kommer att ske med hjälp av digital teknik och framtidens välfärdsteknik kommer användas av personen själv, en närstående, personal eller någon annan i personens närhet. Den kommer att ges som bistånd, förskrivas som hjälpmedel för det dagliga livet eller köpas på konsumentmarknaden.
Välfärdstekniken kommer också ställa nya krav på den personal som utför vård och omsorg, till exempel i att stödja, motivera och instruera brukare i användandet av tekniken. En ökad digitalisering bedöms kunna ha god effekt på arbetsmiljön och skapa förutsättningar att hantera de svårigheter med personalförsörjning som finns och som bedöms komma att förvärras. Till exempel kan tryckkänsliga golv larma när någon fallit på sitt rum vilket gör att mindre tid behöver läggas på tillsyn och större fokus kan läggas på omvårdnad. På sikt är det snarare vara vår vilja att använda teknik som sätter gränserna och inte teknikens möjligheter.
Artificiell intelligens med exempelvis digitalt diagnosstöd för läkare leder till att vi snart har ”digitala doktorer” med en enorm inlärningskapacitet och förmåga att fånga upp de senaste vetenskapliga rönen, systematisera och analysera patientens sjukdomshistoria och att ställa diagnos. En framgångsfaktor för en lyckad automatisering är dock att ledningen i kommunen kan peka ut mål för resan, ha en plan för personalomställningen, veta i vilken ordning piloter kan göras osv.
Ett område som är under stark utveckling är e-hemtjänst. E-hemtjänst innebär större valfrihet och självständighet för dem som inte vill ha hemtjänstpersonal hemma hos sig, men som behöver sin trygghet säkrad. Med hjälp av e- hemtjänst-tekniken kan de äldre också enkelt hålla kontakt med anhöriga oavsett avstånd. Det minskar hemtjänst-transporterna och ger möjlighet att använda personalen effektivt där den behövs bäst. Det går exempelvis att utföra fem tillsynsärenden från kontoret i stället för en hemma hos en brukare, vilket frigör resurser. Aktuella funktioner är bildtelefoni, informations- och meddelandehantering samt nattillsyn via kamera. Stödet ges utifrån individens förutsättningar, behov och önskemål. Tekniskt sett är vi bara i början. Sensorer blir ett stort nästa steg som kommer att möjliggöra tillsyn precis när och på det sätt som det behövs.
VR används redan idag i flera verksamheter runtom i Sverige. Vi ser äldre använda VR-glasögon för att besöka Modern Tate i London, se en konsert eller åka bergochdalbana fast man är sängliggande.
Utbildning och livslångt lärande
Digitalisering är en faktor som kommer att påverkar utbildningssystemet starkt de närmaste åren. För barn och elever är den digitala världen en naturlig och viktig del av vardagen. De använder digitala verktyg för att skapa nätverk, kommunicera, producera och inhämta information. De är inte enbart konsumenter utan också producenter av digitala medier av olika slag.
Skolan står inför en digital metamorfos. Skolor blev snarare sämre när läsplattor delades ut till elever utan eftertanke. De surfade på annat, helt enkelt. Samtidigt finns gott stöd för att de bästa digitala lärplattformarna skulle lyckas mycket bättre, i synnerhet i formen flippat klassrum. Behovet av kompetensutveckling för att hantera de digitala verktygen som lärresurser i undervisningen är ett angeläget utvecklingsområde.
Digitala lärplattformar kan förmedla materialet välstrukturerat och pedagogiskt och är mycket flexibelt. En dyslektiker kan välja att lyssna mer, en nyanländ kan byta språk. Användningen av artificiell intelligens som utrustar robotar med människolika förmågor och kunskaper, som t ex inlärning, naturlig språkbearbetning och förmåga att argumentera och resonera kommer att öka i skolans värld.
Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, d.v.s. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet. Med de rätta tekniska förutsättningarna och rätt stöttning av lärare och elever kan Kumlas skolor bli visionära läroinrättningar där eleverna lär sig på ett lustfyllt och modernt sätt. För att lyckas med detta, och rusta nästa generations samhällsmedborgare, krävs en flexibel infrastruktur som stödjer användande av olika slags digitala lärverktyg tillsammans med en välutbildad pedagogisk personal. Detta är den absolut viktigaste nyckeln för framgång i IT-satsningen och kräver öppna och tillgängliga nätverk för alla som verkar i skolan.
Teknikutvecklingen ställer stora krav på utbildningssektorn i att utbilda rätt kompetenser för morgondagens arbetsmarknad. Utmaningen står i att anpassa sig till en föränderlig och oviss arbetsmarknad med ändrade kompetensbehov, både för unga som ska in på arbetsmarknaden och för äldre som behöver kompetensutvecklas. Även om många arbetsuppgifter automatiseras och artificiell intelligens sprider sig så krävs kompetens för att hantera, anpassa och utveckla tekniken och dess möjligheter.
När arbetsmarknaden förändras, även för kvalificerade yrken, blir förmågan att kunna ställa om och byta karriärväg viktig. De utbildningar som erbjuds behöver vara anpassade till den nya arbetsmarknaden och den kunskap som efterfrågas. Synen på lärandet kommer att förändras, när kompetens snarare kommer att betraktas som en livslång process snarare än något som hanteras under en begränsad period. Möjligheten att kunna lära för livet blir en framgångsfaktor. Både skolan och andra verksamheter i Kumla behöver möta denna nya verklighet.
Digitaliseringen möjliggör en modernisering av utbildningssystemet med ett större och mer diversifierat utbildningsutbud, även på orter som inte har högskolor och universitet. En utveckling mot ett mer diversifierat och flexibelt utbildningsutbud inom högre utbildning medför att synen på och formerna för hur kunskap inhämtas förändras. Flexibel nätbaserad utbildning bidrar både till att öka möjligheterna att studera oavsett var eleven/studenten bor och möjliggör fort- och vidareutbildning av redan yrkesverksamma. Den tekniska utvecklingen ger fler och flexiblare alternativ för eftergymnasiala studier.
Kultur och kreativitet
Möjligheten till en rik fritid ökar en kommuns attraktivitet och används alltmer aktivt i marknadsföringssyfte. Dagens konsumenter är vana vid konceptualisering/paketering av upplevelser och kommunen behöver höja sin miniminivå gällande konceptualisering och digital marknadsföring och kommunikation för att kunna vara relevanta.
Många av de förändringar som sker i besöksnäringen har sin bakgrund i förändrade beteenden hos konsumenterna i kombination med allt snabbare digitalisering. Innovation i besöksnäringen handlar om nya sätt att resa, bo, göra affärer, konsumera, kommunicera och hitta nya lösningar som är hållbara även socialt och miljömässigt. De förväntningar besökare har när det gäller digitalisering av produkter och tjänster i besöksnäringen rör sig om autenticitet, individanpassade tjänster, realtidstjänster och att de underlättar och är enkla att använda. Den ökade efterfrågan driver på utveckling av appar och funktioner som riktar sig till specifika grupper som till exempel barnfamiljer, singlar och äldre eller med fokus på specialiserade intressen som ornitologi, litteratur, paddling eller olika motionsidrotter. Även upplevelser som baseras på augmented reality (AR) och virtual reality (VR) blir allt vanligare. Tekniken skapar möjlighet till förhöjda upplevelser genom att addera information, stimulera fler sinnen och släppa besökare och invånare närmare miljöer och föremål än vad som är möjligt i verkligheten.
Den digitala utvecklingen har också medfört stora förändringar i hur kulturella uttryck kan förmedlas och konsumeras. I och med digitaliseringen blir konsumtionen av kultur mindre bunden till tid och rum. Dels handlar det om att öka tillgängligheten för den befintliga publiken och de som är intresserade, men som på grund av geografiska förhållanden har begränsade möjligheter att ta del av innehållet. Dels ser många digitalt tillgängliggörande som en möjlighet att nå ut till nya grupper och hitta en publik som vi inte träffar genom de traditionella kanalerna. Digitala plattformar ger alltså nya möjligheter till kommunikation och är ett sätt för kommunen att informera om det utbud som finns.
Förutom att övervinna organisatoriska och geografiska avstånd, kan digital distribution och digitala tjänster användas för att höja den analoga upplevelsen. Detta kan användas för att öka tillgängligheten för person med funktionsnedsättning. Flera nya lösningar som utvecklas inom kultursektorn bygger på användningen av internet, till exempel att låna och läsa e-böcker och ta del av scenkonst eller musik via webben. Utvecklingen av specifika hjälpmedel som röst- och ögonstyrning, skärmläsare, talsyntes och punktskriftsdisplayer har gjort det möjligt för fler att använda datorer, telefoner och läsplattor.
Tillgången på information dygnet runt ställer krav på kommunens utbud och tillgång till arenor för fritidsaktiviteter. Internet har blivit en viktig arena för vår fritid och ökad digitalisering resulterar även i en nätifiering av ungdomars fritid och kommunikation. Datorspel och e-sport är ett allt vanligare fritidsintresse bland ungdomar. Spel på nätet är den tredje största fritidsaktiviteten för pojkar och trenden ökar även bland tjejer.
Traditionella föreningsformer med tydlig maktfördelning utmanas nu av löst sammansatta nätverk utan tydlig ledning. Den ökade formen för nätverksorganisering med ökad professionalisering ersätter befintliga hierarkier och skapar nya öppna och decentraliserade sociala strukturer. Här saknas de strukturer och hierarkier som återfinns i de traditionella organisationsformerna och som exempelvis föreningslivet bygger på. Kommunen behöver hitta sätt att möta moderna organisationsformer inom kultur- och fritidsområdet.
Miljö, trygghet och teknik
Digital trygghet handlar om att människor ska kunna lita på våra digitala tjänster och både vilja och kunna använda dem. Möjligheten att använda personuppgifter är många gånger avgörande för att kunna effektivisera och utveckla de offentliga tjänster som behövs. Medborgare och besökare förväntar sig i allt större grad individanpassade tjänster och vi behöver kunna samla in data som ökar våra kunskaper om medborgarnas individuella behov och önskemål så att de kan ligga till grund för helt nya tjänster inom kommunen.
Vi ser att allt fler system integreras med internet. Dricksvatten, el, fjärrvärme och järnvägstrafik blir allt mer beroende av it, vilket också ökar sårbarheten för våra verksamheter. Det är inte bara främmande makter eller kriminella hackare som hotar vår it-beroende infrastruktur utan fel och misstag kan också begås av personal inom den egna organisationen eller av upphandlade företag.
För transportsystemet skapar digitaliseringen möjligheter att utveckla mer hållbara resor och transporter, ökad tillgänglighet, bättre förutsättningar för att planera, vidmakthålla och bygga transportsystemet samt att leda trafik. Med ny teknik kan resor och transporter med olika färdsätt kombineras och paketeras för att uppnå mer effektiva och hållbara transportlösningar. Kommunikationer och kollektivtrafik är en viktig del av detta, men även attitydförändring och underlättande i invånarnas vardag.
En omställning mot mer och mer lokal energiproduktion, ett långsiktigt åtagande kring implementering av ny teknik, underlättande av individers deltagande och arbete med förändrad attityd till placering av till exempel vindkraftverk och solceller kan bli nödvändig. Här behöver kommunen ha koll på marknaden och de möjligheter som finns för att kunna kravställa och ställa om när nya mer miljövänlig teknik finns på marknaden.
För att minimera miljöpåverkan behöver vi löpande kunna värdera hur resurser i samhället och kommunen används bäst och optimera våra verksamheter därefter. Exempel kan vara närodlad och smart mat i skolor och på äldreboenden, minskade och effektiviserade transporter och drivmedelsblandningar, resepolicys med resfritt som huvudalternativ och hjälpmedel för minskad energiförbrukning i våra verksamhetslokaler.
Vi ser också inom andra kommuner att man utvecklar nya arbetssätt med samordnade transporter inom kommunen, behovshämtning av hushållsavfall, smarta soptunnor som varnar när de är fulla och som drivs av solel, autonomt parkeringssystem som vägleder bilarna till lediga platser utan att behöva leta på traditionellt vis m.m.
Boende, infrastruktur och näringsliv
Hela Sverige behöver tillgång till it-infrastruktur som medger snabbt bredband, stabila mobila tjänster och som stödjer digitalisering. Tillgång till digital infrastruktur är en grundläggande förutsättning för så gott som allt företagande, och digital tillgänglighet och möjligheten att koppla upp sig mot internet är numera en hygienfaktor för medborgare, besökare och anställda.
Globaliseringen och ny teknik har lett till färre jobb inom industri, jordbruk och skogsbruk, något som drabbat många befolkningsmässigt mindre kommuner på landsbygden. De större städerna har istället gynnats av samma övergripande trender och välståndet har ökat i takt med framväxten av kunskapsintensiva jobb och servicenäringar. Men det finns dock skäl till att intresset för landsbygden kan komma att öka genom god bredbandstillgång, teknikutveckling och flexibelt lärande som minskar skillnaden mellan landsbygd och stad.
Genom digitaliseringen blir globala marknader lättare att nå. Detta ger nya möjligheter för näringslivet, men ökar också konkurrensen. Teknikutvecklingen ger också möjlighet att handla varor på nya sätt men det innebär också utmaningar för den befintliga handeln. Globaliseringen bidrar till att skiftande i ägande snabbt kan förändra förutsättningarna på den regionala och kommunala nivån. Vi ser idag att det finns möjlighet till e-medborgarskap i Estland som möjliggör för icke EU-medborgare att starta företag och konkurrera inom EU på samma villkor som från sitt eget hemland utanför EU.
Företag blir allt mindre beroende av var arbetskraften bor och möjligheterna att arbeta på distans ökar vilket kan påverka viljan att både flytta till och från Kumla kommun. Då fritiden i allt större utsträckning är digital med såväl spel och e-sport som videokommunikation via Skype, Facetime och liknande blir det också ur ett fritidsperspektiv lättare att bosätta sig utanför staden.
Nya affärsmodeller baserat på teknikutvecklingen kommer att fortsätta utmana vårt sätt att se på våra behov av varor, tjänster, mobilitet och infrastruktur. Stor tilltro sätts till att ökad användning av så kallade blockkedjor (Block chains) kan ge ökad transparens för en mängd olika processer i samhället, inklusive kommunala verksamheter. Det återstår dock att omsätta blockkedjornas potential i förankrade praktiska lösningar.
En accelererande teknikutveckling förväntas innebära ökad automation och robotisering och arbetsmarknaden står inför en revolution när hälften av existerande jobb och arbetsuppgifter kan komma att automatiseras. Tillverkningsindustrin har redan automatiserats till stor del och näst på tur står tjänstesektorn. Det är inte enbart låg-, utan även medel- och höginkomstjobb kommer att påverkas. Yrken inom handel förväntas vara extra utsatta för automatisering, vilket innebär en stor sårbarhet. Arbetsuppgifter inom vård- och omsorg kan komma att automatiseras även om jobben inom den sektorn inte förväntas försvinna i samma utsträckning.
Digital innovation en viktig förutsättning för det moderna samhällsbygget och utvecklingen av smarta städer och landsbygder som bland annat innebär man använder appar och geografiska informationssystem (GIS) med platstjänster för att enklare ge besökare tillgång till information som kan ge en bättre helhetsupplevelse, som till exempel väder, hotell, kultur, transporter och andra tjänster. En viktig del för att bygga hållbara och attraktiva städer och samhällen är att utveckla en effektivare samhällsbyggnadsprocess och smartare miljöinformation med hjälp av digitalisering, effektivare bygglovshantering och enklare administration för företag.
Många kommuner arbetar även aktivt med vad som kallas ”Smarta städer”. I den smarta staden skapar innovationer, digitalisering och miljö- och klimatteknik möjligheter att möta samhällets utmaningar på ett effektivt och hållbart sätt. Städerna ska vara goda livsmiljöer för människor att leva i utan att för den skull slösa på jordens resurser. Hållbar utveckling är med andra ord en viktig utgångspunkt för smarta städer.
Intern styrning för kvalitet och effektivitet
Automatiseringen och den nya tekniken förändrar relationen mellan arbete och fritid i grunden. Ökade möjligheter till när och var arbete utförs suddar ut tidigare tydliga gränser. Samtidigt ökar kraven på effektivitet och produktivitet per timme. På sikt kan detta påverka antalet arbetade timmar per individ. Den förändrade arbetsmarknaden ställer ökade krav på arbetsgivarna. För kommunen förväntas det innebära nya utmaningar i form av fler korta anställningar, andra anställningsformer och kompetenser som krävs på bredden över förvaltningsgränser.
Den ökade individualiseringen och valfriheten kommer att innebära att det inte är standardiserade lösningar som gäller. Det ställer krav på flexibilitet och kompetens i kommunens verksamheter. Många kommuner och landsting har svårt att rekrytera vissa yrkesgrupper. Konkurrensen om framför allt lärare, socionomer och sjuksköterskor har ökat i takt med stora pensionsavgångar, allt fler yngre och äldre, en brist på utbildad personal samt ett stort flyktingmottagande. En del kan även uppleva att yrket fått lägre status, att arbetsmiljön försämrats eller att löneläget inte är tillräckligt attraktivt.
Rekryteringssvårigheter har också lett fram till nya lösningar. Många kommuner ser över sin arbetsorganisation och vem som gör vad på arbetsplatserna, vi ser att andra kompetenser och nya yrken kan bidra till att lösa kompetensförsörjningen. Vissa kommuner samarbetar också om specialistkompetenser. Innovationer inom forskning och utveckling påverkar verksamhetens utformning och därmed behov av kompetenshöjning. Det gäller inte minst den digitala utvecklingen.
Att göra jobbet attraktivt blir en nyckelfråga i framtida kompetensförsörjning. Att ha kul på jobbet, att göra något meningsfullt och att kunna vara med och påverka arbetets utformning värderas högt. Andra eller förändrade kompetenser än idag efterfrågas inom de flesta arbetsområden, med tydlig koppling till teknikutveckling och – utnyttjande.
I en ny digital värld där alla är recensenter behöver kommunen ständigt vara på tårna. Vill vi vara attraktiva och konkurrenskraftiga behöver vi jobba med vårt rykte. Ett bra rykte förutsätter att det inte glappar mellan löfte och leverans. Allt du gör och säger påverkar bilden av din verksamhet och kommunen. Allt flödar och allt hänger ihop. En verksamhet som vill ha ett starkt varumärke och vara en attraktiv arbetsgivare behöver lyssna på sina medarbetare och visa intresse för sina målgrupper.
Mobilen i var mans hand gör alla medarbetare till kommunikatörer, potentiella varumärkesbyggare eller varumärkessabotörer. Ny teknik skapar förutsättningar för nya idéer, nya kanaler och nya kommunikationstrender i nya former i en allt snabbare takt. Gränserna mellan det som är extern och intern kommunikation suddas ut.
Viktiga faktorer för att kunna bedriva en effektiv verksamhetsutveckling är att vi har kontroll på kostnader för att ge förutsättningar att väga kostnader mot nytta. Det är viktigt att vi har processer och modeller på plats för att leda och styra arbetet. Att etablera nyttorealisering i verksamheten är en viktig framgångsfaktor för att bidra till att vi på bästa sätt använder digitaliseringens möjligheter.
Ekonomiska utmaningar kan driva på utvecklingen, men osäkerhet om effekter kan fördröja och förhindra långsiktiga investeringar i ny teknik. Kunskapsunderläge i relation till teknikföretagen ökar risken för att göra felaktiga och dyrbara tekniska investeringar som varken utvecklar tjänsterna eller sänker kostnaderna. Integritetsfrågor har visat sig bromsa utvecklingen av informationsutbyte som är till nytta för medborgarnas.