Vad kommunen gör och vad du själv kan göra för att minska smitt­spridningen av corona­viruset

Digital infrastruktur

En väl utbyggd och fungerade digital infrastruktur är själva grunden för all digital utveckling. Med digital infrastruktur avses de olika tekniska förutsättningar som krävs för att möjliggöra digitalisering. Den mest grundläggande nivån är bredbandsutbyggnaden och invånarnas och kommunens tillgång till snabbt bredband. Bredband kommer att få en allt större betydelse för att bära de digitala tjänster som offentlig sektor utvecklar och tillhandahåller inom välfärdsområdet. Den förväntade kraftiga tillväxten av digital teknik för vård och omsorg i hemmet kommer att ställa krav på tillgång och likvärdiga möjligheter till digital kommunikation. Motsvarande utveckling finns även i skolans värld.

Det snabbt ökande behovet av bandbredd är en utveckling som drivs på i ett växelspel mellan en utveckling av nya tjänster, förändrade användarbeteenden och en teknisk utveckling. Idag förväntar sig kommunens invånare i allt högre utsträckning att, var de än befinner sig, ha tillgång till samma information, samma tjänster och likvärdiga möjligheter till kommunikation.

Motsvarande förväntningar finns i näringslivet och är en viktig grundförutsättning för att regionen ska uppfattas som en attraktiv plats att utveckla och pröva nya digitala tjänster och produkter i. Bredbandsutbyggnaden kan bidra till att öka den ekonomiska attraktiviteten i glesbygdsområden och möjliggör att människor kan bo hemma längre. Samhällsekonomiskt räknat uppskattas bredbandstillgänglighet generera en högre intäkt än kostnad. För varje investerad krona är den förväntade avkastningen på fem år 1,5 kronor.

Efter dagens 4G nät kommer den femte generationens mobilnät, 5G, som handlar om mer än högre hastighet, större kapacitet och kortare svarstider. Fokus denna gång är inte hushållen, även om de kommer att kunna dra nytta av de nya funktionerna i allt från distanssjukvård till realtidsspel med mycket hög kvalitet, utan 5G utvecklas i första hand för industri och samhälle. 5G kan definieras som intelligent trådlös teknik som kan koppla samman hela världen utan gränser.

Uppgradering av den mobila infrastrukturen kommer att kräva omfattande investeringar och ny teknik blir snabbt gammal. Det är en ekonomisk utmaning att ständigt ligga i den tekniska frontlinjen samtidigt som det är en förutsättning för att delta i konkurrensen och fullt ut ta del av digitaliseringens möjligheter. Utbyggnaden och utvecklingen av den digitala infrastrukturen måste harmoniera med planeringen av övrig infrastruktur och stadsbyggnad. Det finns exempelvis ofta brister i täckning inomhus i nyproducerade byggnader.

I Kumla kommun har år 2017 ca 58 procent av befolkningen tillgång till trådbundet bredband, 64 procent har tillgång till en internethastighet med minst 100 Mbit/sek och 100 procent har tillgång till bredband via 4G nätet.

Big data och öppna data

Big data är den mängd ostrukturerad data som skapas då människor interagerar online. Allt från e-post, resor och inlägg i sociala media m.m. Det handlar om all genererad data sammantaget. Denna mängd information ökar med en unik hastighet vilket gör att hastigheten på tillväxten är svårgreppbar för många organisationer och individer. De flesta förväntar sig helt enkelt att hastigheten ska fortsätta i samma takt som hittills vilket inte är sant. Medicinsk data förväntas exempelvis fördubblas var 73:e dag år 2020. Den stora ökningen av big data gör att man numera pratar mer om smart data, dvs data som går att använda för ett visst syfte. En sätt att använda big data smartare är genom artificiell intelligens (AI).

Öppen data är information som finns tillgänglig för vem som helst att använda, återanvända och distribuera utan andra förbehåll än källangivelse och vidarelicensiering. Genom att förenkla för medborgare och företag att ta del av och vidareanvända information från den offentliga förvaltningen förbättras möjligheterna till ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning. Arbetet med öppna data driver även på kvalitetsarbete och förbättrar förutsättningarna för tillväxt genom att driva på marknaden för informationstjänster.

Genom öppna data kan kommunen bidra till att skapa digitala tjänster och på så sätt förbättra servicen till invånare. För att skapa förutsättningar för innovation, tillväxt och transparens måste kommunen i samverkan med regionens kommuner arbeta med att underlätta för att publicera information i form av öppna data. Utmaningen blir att samordna publiceringen av data för att skapa en regional informationsmarknad tillräckligt stor för att vara intressant för marknaden att använda. Det finns också behov av att förädla datan innan den delas med exempelvis algoritmer som tar hänsyn till begränsningar i GDPR.

Artificiell intelligens (AI)

Maskininlärning är ett begrepp som ofta används i samband med eller istället för artificiell intelligens. Det innebär att ett program lär sig att ta in och dra slutsatser utifrån stora mängder data. Det kan vara data från forskning, artiklar och beslut och ibland på olika språk. Det kan också vara bilder, ostrukturerad information från sociala medier liksom kunskap om sakers och människors fysiska placering och rörelsemönster, video och ljud. Ett program får uppgifter att lösa och vartefter programmet utför sina uppgifter lär den sig vad som ger de bästa utfallen och på så vis förbättrar sig maskinen successivt ju mer den arbetar, den blir så att säga självlärande.

Inom välfärden har beslutstöd baserat på artificiell intelligens börjat användas. Ofta utgör stödet en del av processen att fatta beslut om diagnoser eller behandling, följt av diskussioner och avväganden av professionell personal som fattar det slutgiltiga beslutet. På utbildningsområdet används artificiell intelligens framförallt i form av så kallat adaptivt lärande. Intelligenta mjukvaruprogram i datorn lär sig hur en individ lär sig och anpassar sitt utbildningsinnehåll och sin feedback till den enskilda individen. För eleven innebär det att hen kan mötas och få stöd och utmaningar på den nivå hen befinner sig. Elevens lärande kan därmed fördjupas på ett annat sätt än när utbildningsinnehållet är det samma för alla elever. Eleverna kan också bli mer engagerade när uppgifterna ger dem utmaningar på den nivå där de befinner sig.

Automatisering

Automatisering ska ställas mot arbete utfört av en människa dvs att istället för att en människa gör en arbetsuppgift så kan en maskin göra den istället. Oftast handlar det i första läget om att automatisera delar av en process. Alla rutinartade arbetsuppgifter kan digitaliseras, automatiseras, eller utföras av robotar, vilket ger en bättre service till en lägre kostnad och frigör arbetskraft till de arbetsuppgifter som inte kan automatiseras. Det innebär i sin tur att vi kan använda personal för de arbetsuppgifter som specifikt kräver mänsklig kontakt.

Många kommuner har kommit igång med robothandläggning (RPA) och ännu flera är på väg in i ett sådant arbete. I några kommuner använder hemtjänsten en handläggarrobot. Systemet med handläggarrobot ökar tillgängligheten för invånare, ger snabbare service och ökad självständigheten. Systemet effektiviserar också handläggningsprocessen och frigör tid för handläggare. När automatiserad handläggning införs så får medarbetare tid till de sökande och till att vara mer proaktiva och jobba förebyggande.

Öppna APIer

Öppna integrationsprofiler eller APIer möjliggör för olika system och applikationer att koppla ihop sig för att få tillgång till information och utbyta information med varandra. Behovet av detta har ökat stort inom hela samhället och har revolutionerat många branscher och i dag talas det om API-ekonomier och integrationsgränssnitt (API:er) har blivit en viktig förutsättning för kommunen och dess verksamhetsutveckling för att effektivisera. Landsting, regioner, kommuner och näringsliv behöver samverka och hitta tydliga API-strategier. Målet är att på ett effektivt sätt utnyttja den innovationskraft som finns på marknaden genom att ge olika aktörer möjlighet att utveckla applikationer och tjänster som skapar värde för invånare och medarbetare och som ger tillgång till rätt information vid rätt tid utifrån gällande lagrum. Att kravställa öppna APIer och standarder vid upphandling är en förutsättning för att kommunen ska kunna ta nästa steg och integrera sina system.

Blockchain

Blockkedjetekniken var tidigare mest intressant för den finansiella sektorn men de potentiella användningsområdena är betydligt bredare och nu talas det allt oftare om att låta tekniken hantera till exempel identifieringar och lösningar inom exempelvis hälso- och sjukvård. Den så kallade blockkedjetekniken (blockchain) fungerar som en öppen lista eller en liggare, där alla transaktioner som görs lagras på de datorer som är med på listan.

Användarna kan utifrån en automatiserad integritetslösning lita på den datahantering som görs. Blockkedjetekniken kan garantera icke-kopierbara digitala original, säkerställa att digitala filer inte har ändrats eller manipulerats och möjliggör att med säkerhet att förutbestämda processer och auktorisationsflöden har följts.

Bedömningen är att blockkedjeteknologin är den länk som fattas för att skapa tekniska förutsättningar kring skalbarhet, integritetslösningar och förtroende i den alltmer uppkopplade världen som ofta kallas ”sakernas internet” (Internet of Things). I en värld bestående av miljarder uppkopplade prylar inom hälsa, vård och trygghet kan blockkedjetillämpningar bidra med transaktioner och samordning mellan uppkopplade enheter i ett säkrare ekosystem.

Ett exempel där vi kan tillämpa blockkedjeteknik är för fastighetsöverlåtelser. Med tidigare tekniska lösningar litar vi inte på att digitala signaturer och kontrakt verkligen är säkra och inte kan manipuleras. Processen vid ett fastighetsköp är därför mycket omständlig och innefattar många dokument och processer såsom köpekontrakt, skuldebrev, köpebrev, depositionsavtal, objektsbeskrivning, utdrag ur fastighetsregistret med flera. Dokument behöver signeras, postas och lagras och processen tar tid och blir omständlig. Processen skulle kunna bli helt digital och säker med hjälp av blockkedjeteknik.

Internet of Things

Internet of Things (sakernas internet) är saker som har inbyggd elektronik och internetuppkoppling, exempelvis hushållsapparater, kläder, accessoarer men också maskiner, farkoster och byggnader. Via ett nätverk kopplar dessa enheter upp sig och talar och samarbetar med varandra. Nätverket gör att sakerna kan kontrolleras och att den fysiska världen integreras med datasystem. Med sakernas internet som innehåller sensorer och ställdon kan vi få intelligenta hus, smarta elnät och transportsystem och till sist den smarta staden. Allt som har en nytta av att vara uppkopplat till internet kommer att vara det i framtiden och det är egentligen bara fantasin som sätter gränser. Vi kommer att se dörrar som öppnar sig för hantverkaren när du inte är hemma, element som följer väderprognosen och anpassar sin förbrukning och mobilen kommer vara navet.

År 2020 beräknas sakernas internet bestå av mellan 21-50 miljarder saker. I Sverige beräknas det finnas mer än 100 smarta saker per 100 invånare år 2020.

3D-skrivarteknik

En 3D-skrivare skriver ut saker i 3D-format utifrån en ritning. Skrivaren kan skriva ut olika material och storlekar. Det är idag möjligt för nästan vem som helst att återskapa något eller producera en prototyp av en innovation genom att själv skriva ut den med en 3D-skrivare. Vanligast är att skriva ut saker i plast-material och här finns reservdelar, smycken, pistoldelar och annat redan på marknaden. Möjligheterna med 3D-skrivarna är egentligen bara begränsade av själva skrivaren. Det går att skriva ut mindre hus från grunden, bilar, musikinstrument och inom bioteknik kommer nu utskrifter av konstgjorda öron och näsor som består av mänskliga celler. Mediciner, kött och kläder kan skrivas ut och sannolikt kommer 3D-skrivare för biomaterial vara standard i framtidens operationssalar.

Virtual reality och augmented reality

Virtual reality (VR) handlar om en virtuell verklighet som är 100 % simulerad och som kan ses med hjälp av så kallade VR-glasögon. Genom att lura hjärnan så tror den att ögonen tittar på en fullständigt tredimensionell värld istället för platta bilder. Ibland kompletteras dessa glasögon med att stimulera flera sinnen som ljud, att spruta ut lukt eller simulera blåst. Hjärnan tror att det som händer är på riktigt och VR går att använda inom en mängd områden. Vanligast är spel och att uppleva spännande resmål men numera kommer VR inom alla områden främst inom utbildningssektorn och vården. Försök görs med att träna soldater i farliga situationer, bota anorexi och för sjukvårdspersonal att öva på operationer men VR används också som smärtlindrande behandling på patienter.

Till skillnad mot VR så befinner sig augmented reality (AR) i vår verklighet men man lägger på ett digitalt filter. Det handlar om att sudda ut gränsen mellan verklighet och en digital värld och man lägger på digitala effekter för att få en förstärkt verklighet. Spelet Pokemon är ett exempel på augumented reality där Pokémon-figurerna dyker upp i vår verkliga omgivning.