Vad kommunen gör och vad du själv kan göra för att minska smitt­spridningen av corona­viruset

Omvärldsspaning

- tema digitalisering 

I den här spaningen ges en samlad beskrivning av drivkrafter och trender inom digitalisering som påverkar vår kommun.

Kunskap om omvärlden är väsentlig för att vi ska kunna förflytta oss mot vår vision och driva utveckling i riktning mot fastställda mål. Vi behöver ständigt fundera på vad våra invånare värderar och vad som påverkar oss för att kunna göra rätt saker och utvecklas på rätt sätt. Spaningen hjälper oss att bättre förstå och förutse framtida utmaningar och möjligheter. Den visar också vad vi behöver satsa på när vi fattar viktiga strategiska beslut. Världen ändrar sig hela tiden och det måste vi förhålla oss till.

Framtiden kräver att vi ser och förstår dagens stora trender som den snabba urbaniseringen, en åldrande befolkning, klimatsituationen och den nya teknologin. I förlängningen handlar det om att skapa en grund för olika medvetna handlingsalternativ och att bygga en framtidskarta vi kan orientera oss efter. 

 ______________________________

Daniel Jansson-Hammargren
Kommundirektör

MEGATRENDER

Vi pekar ut fem megatrender som tvingar fram förändring på ett övergripande sätt. Dessa megatrender driver utvecklingen framåt och påverkar hela världen, om än på olika sätt. Megatrenderna driver således på utveckling inom alla områden. Det gör att digitalisering ska ses utifrån ett horisontellt perspektiv som inte går att välja bort inom några områden i Kumla kommun.

  1. Globalisering
  2. Demografiska förändringar
  3. Värderingsförändringar
  4. Klimatförändringar
  5. Digitalisering

TRENDER INOM DIGITALISERING

Vi pekar ut några trender inom området digitalisering. Dessa trender är saker som är på gång inom digitalisering och ger oss nya möjligheter att skapa en bättre service för våra medboragare och företagare. Inom några år kommer dessa sannolikt att vara självklara för de flesta.

MÅLOMRÅDEN I DIGITALA KUMLA 2025

Programmet Digitala Kumla 2025 ger oss en gemensam målbild av digitaliseringsfrågorna i Kumla kommun där syftet är att ta vara på digitaliseringens möjligheter.

Nedan görs omvärldsspaningar inom de åtta målområden som finns i Digitala Kumla 2025.

  1. Demokrati och dialog
  2. Service och tillgänglighet
  3. Folkhälsa, vård och omsorg
  4. Utbildning och livslångt lärande
  5. Kultur och kreativitet
  6. Miljö, trygghet och teknik
  7. Boende, infrastruktur och näringsliv
  8. Intern styrning för kvalitet och effektivitet

Fördjupa dig i spaningen

För göra det möjligt att ensam eller i grupp fundera över olika möjligheter som vi står inför hittar du ett antal påståenden och frågor som du på egen hand kan fördjupa dig i.

 

Globala möjligheter

  • Det utbud och den service som efterfrågas av konsumenten kan se annorlunda ut när lokalt utbud ställs mot globala exempel och måttstockar. Samtidigt innebär det att kommunen får bättre möjligheter att jämföra sig med lyckade exempel utanför Sveriges gränser och inspireras av andra tillvägagångssätt och lösningar än de nuvarande. Dessa kan effektivisera verksamheten, samtidigt som en ansträngd kommunal ekonomi kan komma att leda till tvingande prioriteringar i utbudet.
  • Med migrationsströmmarna krävs insatser för att kommunicera svenska lagar och regler. Nyanlända behöver kontinuerligt få information om hur kommunen arbetar med olika frågor, utbud av tjänster, samt rättigheter och skyldigheter. Entreprenörer som tidigare verkat i en miljö med annan rättstradition och myndighetsutövning behöver information och stöd i förståelse av det svenska systemet. För de som har låga förväntningar på det offentliga utbudet behövs förtroendeskapande insatser. Genom medskapande finns möjligheter att anpassa kommunen efter nya erfarenheter och kunskap.
  • Det svenska språkets centrala roll i det svenska samhället kommer troligen att förändras i takt med att större antal migranter med andra modersmål bosätter sig i Sverige. Samtidigt fortsätter engelskan att ta stora kliv framåt som standardspråk inom många större företag, inom kulturen och bland unga. Detta påverkar på sikt den roll som svenska språket har som grund bland svenska myndigheter och i kommunens verksamheter.
  • I takt med att allt fler kulturer och bakgrunder tar plats i organisationen kan detta bland annat leda till förändrade ledighetsmönster och att schemaläggning kan påverkas mer än tidigare.

Möjligheter med de demografiska förändringarna

  • En följd av befolkningsföråldringen är att vi i större utsträckning måste fånga upp och tillgodogöra äldres kompetens och förmåga i samhället. Morgondagens äldre kommer att vilja leva ett aktivt och friskt liv högt upp i åldrarna och kan komma att ställa allt större krav på tjänster kopplade till detta. Många människor vill ha en aktiv ålderdom med stora möjligheter till individuella val kring till exempel boende, mobilitet och fritid.
  • Den förändrade demografin ställer stora krav på fler bostäder och kommunal service när kommunen måste kunna erbjuda en växande grupp barn och unga omsorg och utbildning. Samtidigt ökar antalet äldre som ställer ökade krav på trygghets- och välfärdstjänster. Krav på en utvidgad och bättre anpassad kommunalteknisk försörjning i form av vatten och avlopp, sophantering, elförsörjning och kommunikationer ställs parallellt i takt med att både befolkningen och boendetätheten ökar.
  • En effekt av befolkningsökningen är en ökad konkurrens om markanvändning inom kommunen. Det kan gälla värderingen mellan hur man ska prioritera bostäder, handel, service, industrier, logistik och jordbruk. En ökad befolkning kan även ge minskade möjligheter till rekreation när kommunen expanderar och vi samtidigt blir fler om existerande ytor.

Möjligheter när våra värderingar förändras

  • De individorienterade värderingarna är starka i Sverige. Tillsammans med den tekniska utvecklingen och samhällsutvecklingen i övrigt leder det till att människor ställer högre krav på kvalitet och tillgänglighet i individanpassade tjänster. Ökade förväntningar på att samhället ska lösa ”mitt individuella problem” förändrar synen på kommunen som tjänsteleverantör. Invånare vill kunna påverka kommunens utbud och utformning av olika tjänster och har högre krav på tillgänglighet och service när det behövs.
  • Mer individorienterade värderingar har också lett till ett starkare fokus på självförverkligande och livskvalitet. När våra basbehov är tillgodosedda värderas fritid och upplevelser högre. Efterfrågan på upplevelser och kultur fortsätter att öka, vilket ger ökade möjligheter för kultur- och besöksnäringarna.
  • Missnöje med det kommunala utbudet leder redan idag till kollektiva och/eller privata lösningar. Med nya tekniska plattformar för kommunikation, transparens och organisation kan detta förväntas öka.

Möjligheter när vårt klimat förändras

  • Nya sätt att producera varor och ett förändrat konsumtionsmönster kan komma att minska trycket på ekosystemen. I dagsläget ses dock en hög och förväntad ökad användning av ändliga resurser, som specifika metaller, leda till ökat behov av återvinning och initiativ för omställning till cirkulär ekonomi på både global och lokal nivå. Trenden går mot ett tydligare producentansvar parallellt med en frivillig omställning till hållbara livscykler av produkter och tjänster utifrån kundefterfrågan. Tjänster byggda på delningsekonomi kommer troligen att öka för att använda resurser mer effektivt.
  • Klimatförändringarna medför ett ökat tryck på åtgärder för minskade utsläpp av växthusgaser. En stor utmaning är att på sikt ställa om mot ett fossilfritt trafiksystem. Kommunikationer och kollektivtrafik är en viktig del av detta, men även attitydförändring och underlättande i invånarnas vardag. Sektorer med hög miljöpåverkan idag inkluderar logistik och transport, som förväntas öka i takt med ökad e-handel och fortsatt globalisering.
  • Utvecklingen har förvärrats av den snabba ekonomiska utvecklingen i världen under de senaste årtiondena. Samtidigt har forskare påvisat ett samband mellan materiellt välstånd och intresset för miljöfrågor. Teknikoptimister menar att pengar till miljöteknik kan lösa de stora utmaningarna medan andra betonar att beteendeförändringar är minst lika viktiga som ny teknik.

Digitaliseringens möjligheter

  • Med fler digitala och uppkopplade tjänster och varor ökar den digitala sårbarheten, både på samhällsnivå och för individen. En förändrad brottslighet, med id-kapning, hackning, övertagande och styrning av saker såväl som tjänster är en trolig konsekvens.
  • Trots total bredbandsutvidgning och ökande smartphone-användande så tar inte alla samhällsgrupper del av utvecklingen och de nya möjligheterna. Anledningarna kan vara flera – en ökad kostnad att ta del, okunnighet, ovilja att ta del, språk- och/eller tillgänglighetssvårigheter. De grupper som frivilligt eller ofrivilligt inte tar del av teknikutvecklingen fullt ut riskerar att bli marginaliserade, vilket ger en polariserad utveckling inom samhället baserat på digital inkludering.
  • Möjligheterna med den nya tekniken leder till ökade krav och förväntningar på den kommunala servicen. En central utmaning blir att säkra att alla kan ta del av möjligheterna den ger. Med teknikutvecklingen förväntas invånare i större utsträckning själva hitta information och svara på frågor som tidigare skötts i direktkontakt med offentliga myndigheter. Står individen då utanför digitaliseringen ger det sämre service och större marginalisering. Om inte delaktigheten ökar riskerar nyttorna av satsningar på digitaliseringen bli lidande och följderna bli mer polarisering.
  • De digitala tjänsterna blir fler, bättre anpassade och omedelbart tillgängliga. Detta ger stor påverkan på både vårt arbete och vår fritid, men även hur vi förhåller oss till omvärlden. Digitaliseringen möjliggör större och strukturerade delningsekonomier, både i form av lokala initiativ och globala tjänster. Med fortsatta framsteg inom VR (virtual reality) och AR (augmented reality) kommer radikala förändringar i hur 15 vi använder och relaterar till tekniken, men suddar också ut gränserna mellan den digitala och fysiska världen.
  • Stiftelsen för strategisk forskning har i en rapport beskrivit hur hälften av alla nuvarande arbeten kan försvinna fram till 2035 till följd av teknikutvecklingen. I gengäld förväntas det skapas nya arbetstillfällen inom andra områden. Frågan blir om tillväxten av nya arbeten kommer att ske i samma takt som arbetsplatser försvinner. Omställningen ställer stora krav på utbildningssektorn att utbilda rätt kompetenser för morgondagens arbetsmarknad. Vissa forskare menar att utvecklingen inte nödvändigtvis utgör ett problem med tanke på den krympande arbetsstyrkan i många utvecklade länder och att utmaningen främst består i att se till att befolkningen får de kompetenser som efterfrågas i framtiden. En annan fråga gäller i vilken grad samhället kommer efterfråga och accepterar automatisering. Redan idag är piloter i det närmaste överflödiga men är flygpassagerarna beredda att låta datorn helt ersätta piloterna?

Frågeställningar om Kumla kommun

  • Hur ser mediabevakningen ut i Kumla kommun?
  • Ett positivt exempel på medborgardialog är när Facebook används för att lokalisera skador på vattenledningar men sociala medier kan också användas för att hänga ut förtroendevalda och tjänstepersoner vilket kan leda till förtal och hot. Vilka möjligheter och hinder ser du med kommunens arbete med sociala medier?
  • Hur stärker kommunen demokratin i samhället när alltmer information och åsikter sprids inom avgränsade filterbubblor med likasinnade?
  • Hur balanseras bäst individuella rättigheter och en solidarisk fördelning av välfärdens resurser? Finns det effektiviseringar som kan göras med teknikens hjälp?
  • Vad är realistiska förväntningar i framtiden?
  • Vad tycker du är Kumlas varumärkeslöfte?
  • Kylskåp som beställer hem mat när den tar slut, speglar som påminner om medicin eller kollar att man klivit upp ur sängen och toaletter som analyserar medicinska data. Vet vi vilka produkter och tjänster vi ska välja för att få störst nytta?
  • Hur kompenserar skolan för olika förutsättningar för eleverna i fråga om teknikstöd?
  • Hur arbetar vi aktivt med det livslånga lärandet för att stärka kompetensen hela livet och i takt med utvecklingen?
  • Hur kan vi jobba med integration via digitala kulturaktiviteter för nya Kumlabor?
  • Hur kan vi öka tillgängligheten till vårt bibliotek, både via webben och fysiska besöken med hjälp av digitalisering?
  • Hur kan vi använda teknik för att bli fossilfria?
  • Hur skapar vi goda livsvillkor på landsbygden så att hela kommunen kan leva?
  • Vad är nästa steg för att Kumla ska kunna bli en smart stad?