Välfärdsbrott

Välfärdsbrott är ett brett begrepp. Det handlar om när ett företag, förening eller en privatperson får pengar från kommunen på fel grunder. Det rör stora summor. Mellan 15 och 20 miljarder betalas ut felaktigt i Sverige till privatpersoner och företag varje år. Det visar Regeringskansliets Länk till annan webbplats. siffror från 2024. En del av välfärdsbrottsligheten har kopplingar till den organiserade brottsligheten.

Välfärdsbrottsligheten drabbar personer som är i stort behov av samhällets insatser, till exempel barn, äldre, personer med funktionsnedsättningar eller personer som har en sjukdom som gör att de inte kan arbeta. Välfärdsbrottsligheten innebär ett angrepp mot samhällets gemensamma skyddsnät och kan skada förtroendet för välfärden.

Exempel på välfärdsbrott:

• Bidragsbrott.
• Olika typer av bedrägerier mot välfärdssystemet.
• Felaktigt stöd och ersättningar till föreningar.

Samverkan med andra myndigheter

Vi samverkar med flera myndigheter för att tillsammans motverka välfärdsbrottsligheten. Vi samverkar till exempel med

• Polisen
• Försäkringskassan
• Arbetsförmedlingen
• Skatteverket
• Ekobrottsmyndigheten.

Vi har en handlingsplan mot välfärdsbrott och otillåten påverkan

Kommunkoncernens handlingsplan består av tre utvecklingsområden:

• Höja kunskapsnivån om välfärdsbrottslighet.
• Skapa en lägesbild och samverka.
• Upptäcka och förebygga välfärdsbrottslighet.

Till varje utvecklingsområde hör konkreta åtgärder som ska utveckla och stärka kommunens arbete mot välfärdsbrott. Handlingsplanen gäller 2024–2026 och riktar sig till alla nämnder och helägda bolag i Kumla kommun.

Visselblåsarfunktion för våra medarbetare

Kommunen har en visselblåsarfunktion dit medarbetare kan anmäla misstankar om missförhållanden. Visselblåsarfunktionen är en intern rapporteringskanal för kommunen och kommunens bolagskoncern. Du kan också välja att rapportera till externa rapporteringskanaler. Du måste inte först ha rapporterat internt för att få vända dig externt. En extern rapporteringskanal är en kanal som är upprättad hos en myndighet för hantering av rapportering om överträdelser som ligger inom myndighetens ansvarsområde, och som kan omfatta missförhållanden hos vilken offentlig eller privat verksamhetsutövare som helst.

Otillåten påverkan

Otillåten påverkan hotar både rättssäkerheten och en trygg arbetsmiljö. När tjänste­utövning riskerar att påverkas genom hot, trakasserier eller påtryck­ningar minskar förtroendet för rättsstaten och de beslut som fattas. Samtidigt skapar otillåten på­verkan en otrygg arbetsmiljö för de anställda, vilket kan leda till stress, rädsla och svårigheter att utföra sitt uppdrag.

Det här är otillåten påverkan

Otillåten påverkan är inte ett brott utan ett samlingsbegrepp för olika handlingar där vissa är brottsliga, andra inte. Otillåten påverkan är subjektivt och utgår ifrån om den drabbade uppfattar att syftet är att påverka tjänsteutövning. Det krävs inte att tjänstepersonen faktiskt påverkats för att handlingen ska räknas som otillåten påverkan.

Exempel på aktiviteter som kan vara otillåten påverkan är:

• Trakasserier.
• Kränkningar eller ofredanden.
• Hot exempelvis hot om våld eller utpressning.
• Fysiskt våld eller skadegörelse.
• Korruption mutor, jäv, otillbörliga belöningar eller relationer.

Läs mer

Mer information om välfärdsbrottslighet finns hos Brå: Välfärdsbrott – ett samlingsbegrepp | Brå - Brottsförebyggande rådet Länk till annan webbplats.