Dagvatten

Dagvatten är regn-, spol- och smältvatten som rinner på hårdgjorda ytor som tak och vägar eller genomsläpplig mark. Dagvattnet rinner vidare via diken eller ledningar till grundvatten, vattendrag, sjöar, våtmarker och kustvatten.

Varför är dagvatten ett problem?

Utbyggnad av nya bebyggelseområden och förtätning av befintliga områden gör att mängden hårdgjorda ytor ständigt ökar. När naturmark hårdgörs med tak, asfalt, betong med mera blir det svårt för regnvattnet att tränga ner i marken. Detta gör att en större del av nederbördsmängderna bildar dagvatten istället för att tränga ner i marken och bilda grundvatten.

När regnvattnets naturliga väg ändras blir dagvattenavrinningen större och snabbare än från obebyggda områden, vilket kan bli problem både i tätorter och i sjöar och vattendrag. Det dagvatten som rinner ner i det allmänna dag­vattensystemet tar sig snabbt till närmaste vattendrag eller sjö där föroreningar såsom fosfor och kväve från mark samt metaller från byggnader sprids. Oftast utan föregående rening når dagvattnet till exempel en badplats nära dig.

Ta hand om ditt eget dagvatten

I Kumla kommun finns riktlinjer för hur dagvatten ska tas om hand. Ambitionen är att dagvatten ska tas om hand lokalt genom att låta regnvattnet infiltrera på tomten. Om förutsätt­ningar saknas för detta behöver dagvattenflödet istället fördröjas inom tomten.

Som fastighetsägare ansvarar du själv för att din dagvattenhantering sker på ett sätt som överensstämmer med detaljplanen för området och i de fall allmänt ledningsnät finns, VA-huvudmannens, Tekniska kontorets, bestämmelser.

Det är alltid viktigt att dagvattnet omhändertas på ett sådant sätt att den egna fastigheten eller andras fastigheter inte påverkas. Avledningen får heller inte ske till gata. I broschyren ”Ta hand om ditt dagvatten – Råd till dig som ska bygga” finns mer information om de vanligaste metoderna för att ta om hand om och fördröja ditt dagvatten