Ordlista bygglov

Här hittar du en ordlista med vanliga ord som du kan stöta på i samband med bygglovsansökan.

Arbetsmiljöansvar

När en villa eller något annat ska byggas, byggas om, renoveras eller repareras så gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3) tillsammans med bestämmelserna om byggnads- och anläggningsarbete i arbetsmiljölagen. Du som är byggherre – fastighetsägare som beställer arbetena eller byggföretagare som har övertagit byggherrens arbetsmiljöansvar – har också ett
ansvar för att det upprättas en arbetsmiljöplan.

Du kan läsa mer om vad det innebär i broschyren från Arbetsmiljöverket.

Arbetsmiljöansvaret vid villabyggen (Arbetsmiljöverket)länk till annan webbplats

Arbetsplatsbesök

Tekniskt samråd

Besiktning

Besiktning utförs av certifierade besiktningsmän och inte av kommunen. Kommunen gör däremot arbetsplatsbesök och slutsamråd.

Bruksarea (BRA)

Bruksarean är alla våningsplans area och begränsas av de omslutande byggnadsdelarnas insida.

Bruttoarea (BTA)

Bruttoarea (BTA) är den mätvärda arean av en våning, våpningsplan eller ett entresolplan. Man räknas alltså in alla våningar och våningsplan i en byggnad, även källare.

BTA begränsas av byggnadens yttertväggar eller entresolplanets framkant. ÄVen invändiga trappor och rampor räjknas in samt öppningar vid trapp som högst är 30% större än trappens area. Övriga öppningar är öppen area.

Utrymmen där rumshöjden inte överstiger 190 cm är inte mätvärda och tas inte med i berälningen för BTA.

Byggherre och byggherrens ansvar

Byggherre är den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten. Ofta är det du som sökande som är byggherren. Byggherren behöver inte vara en fysisk person utan kan även vara en juridisk person som till exempel ett företag, en bostadsrättsförening, en kommun eller en annan myndighet.

Det är byggherren som ska se till att alla bygg-, rivnings- och markåtgärder genomförs enligt de krav som gäller för åtgärden. Detta gäller även om åtgärden inte kräver lov eller anmälan. Kraven som avses finns i plan- och bygglagen, PBL, och dess föreskrifter. Kraven kan även finnas i beslut som har meddelats med stöd av lagen eller dess föreskrifter. Med föreskrifter avses Plan- och byggförordningen, PBF, och föreskrifter som Boverket har meddelat med stöd av bemyndigande, exempelvis Boverkets byggregler, BBR. Det här innebär till exempel att byggherren ska se till att eventuellt lov följs och att de tekniska egenskapskraven uppfylls. Byggherren kan även ha skyldigheter enligt andra lagar, förordningar eller föreskrifter. Det ansvaret regleras då i dessa och inte i PBL.

Lär dig mer om byggherrens ansvar på Boverkets hemsidalänk till annan webbplats.

Byggnadsarea (BYA)

Den area som byggnaden tar upp på marken kallas Byggnadsarea (BYA). Antalet våningar spelar därför ingen roll för BYA.

Det är ytterväggarnas eller byggnadsdelens utsida som räknas in i BYA, ej grundkonstruktionen.

Följande räknas normalt inte in:

  • Yttertrappa vid entré
  • Mindre skärmtak i anslutning till entré
  • Balkonger/uteplatser över fem meter från marknivån
  • Normalt takutsprång (~ 50 cm)
  • Byggnadsdelar som inte når över marknivån, eller obetydligt når över marknivån exempelvis ljusschakt, källaryttertrappa

Byggnadshöjd, nockhöjd, totalhöjd

Byggnadshöjd

Byggnadshöjden räknas till skärningen mellan fasadplanet och ett plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak.

Om marknivån är oregelbunden vid byggnaden behöver du räkna ut medelvärdet på marknivån för att kunna räkna ut byggnadshöjden.

Om byggnaden ligger mindre än sex meter från allmän plats, ska du beräkna medelmarknivån på den allmänna platsen, om det inte finns särskilda skäl till att inte göra det.

Nockhöjd

Med nockhöjd menas takkonstruktionens högsta del.

Totalhöjd

I totalhöjden ingår de delar som skjuter upp över nocken, exempelvis skorstenar.

Byggrätt

Med byggrätt menas i vilken omfattning som en tomt/fastighet kan bebyggas. Byggrätten regleras oftast genom en area, höjd på byggnaden och avstånd till tomtgräns. Hur stor din byggrätt är framgår av detaljplanen som gäller för din fastighet.

För tomter/fastigheter utanför planlagt område måste en lämplighetsbedömning göras från fall till fall gällande hur mycket av fastigheten som får bebyggas.

Byggsanktionsavgift

Vid olovligt byggande ska stadsbyggnadsnämnden ta ut en byggsanktionsavgift. Byggsanktionsavgiften tas ut av kommunen med stöd av plan- och bygglagen (PBL).

Avgiften är bestämd utifrån åtgärden och ska betalas av den som ägde fastigheten när överträdelsen begicks, den som begick överträdelsen eller den som fått en fördel av den. Byggsanktionsavgiften tas ut även om överträdelsen inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet.

Detaljplan

En detaljplan är ett juridiskt bindande dokument som säger vad och hur du får bygga. I detaljplanen finns en karta som visar vilka fastigheter som ingår i detaljplanen. Det finns olika detaljplaner på olika platser. Ibland kan kvarteret bredvid ditt ha en annan detaljplan.

Kommunen kan använda en detaljplan för att pröva om ett område är lämpligt för bland annat bebyggelse. Det gäller till exempel både när det ska byggas nytt och när bebyggelse ska förändras eller bevaras. Detaljplanen ska redovisa allmänna platser, kvartersmark och vattenområden och gränserna för dessa.

Lär dig mer om detaljplaner på boverkets hemsida. länk till annan webbplats

Fackmannamässiga ritningar

Ritningar som lämnas in i samband med en ansökan eller anmälan ska alltid vara fackmannamässigt utförda. Det innebär ritningar gjorda med omsorg och eftertanke.

Fackmannamässiga ritningar innebär följande:

  • Ritningarna är utförda på vitt olinjerat papper, helst i A3-format
  • I svart/vitt – ej färgade eller gråtonade
  • Skalenliga (skalan ska också framgå på ritningen)
  • Måttsatta
  • Information om vilken fastighet som avses och vilken åtgärd som avses.

Laga kraft

Ett beslut eller en dom får laga kraft när det inte längre kan överklagas. Det innebär att beslutet eller domen inte kan ändras av en överprövande instans. Vanligtvis får ett beslut eller en dom laga kraft när överklagandetiden har gått ut och det inte har kommit in några överklaganden.

Slutbesked

Det krävs slutbesked för alla åtgärder som omfattas av ett startbesked. För att få slutbesked krävs att byggherren visar att alla krav som gäller för åtgärden enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda och att byggnadsnämnden inte anser att det finns skäl att ingripa med tillsyn.

Att ta en åtgärd i bruk innan slutbesked kan innebära en byggsanktionsavgift. I lovbeslut eller startbesked står det om du behöver slutbesked innan åtgärden får tas i bruk.

Slutsamråd

I ärenden som omfattas av tekniskt samråd ska ett slutsamråd hållas när en byggnadsåtgärd ska avslutas.

På slutsamrådet går vi igenom:

  • hur kontrollplanen har uppfyllts
  • om avvikelser har gjorts från kraven som gäller för åtgärden
  • den kontrollansvariges och byggnadsnämndens dokumentation över besök på byggarbetsplatsen
  • den kontrollansvariges utlåtande
  • annan dokumentation över arbetets utförande
  • behov av andra åtgärder
  • förutsättningarna för ett slutbesked

Startbesked

En åtgärd som kräver tillstånd enligt plan- och bygglagen får inte påbörjas förren byggnadsnämdnen har gett startbesked. Det är ett beslut om att åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som ställs.

Att påbörja en åtgärd innan startbesked kan innebära en byggsanktionsavgift.

Tekniskt samråd

I vissa ärenden kallar kommunen till ett tekniskt samråd. På det tekniska samrådet går man igenom bland annat hur arbetet ska planeras och organiseras, förslaget till kontrollplan och handlingarna i övrigt.

På tekniska samrådet går vi igenom:

  • Arbetets planering och organisation.
  • Byggherrens förslag till kontrollplan.
  • Övriga handlingar
  • Hur identifieringen av avfall och återanvändbara byggprodukter har gjorts.
  • Behovet av att kommunen gör arbetsplatsbesök
  • Behovet av färdigställandeskydd.
  • Behovet av utstakning.
  • Behovet av ytterligare handlingar inför beslut om kontrollplan eller startbesked.
  • Behovet av ytterligare tekniska samråd eller andra sammanträden.