Förhandsbesked

Den som planerar att utföra en bygglovspliktig åtgärd kan ansöka om ett förhandsbesked innan ansökan om bygglov görs. Ett förhandsbesked anger om en viss åtgärd kan tillåtas på en viss plats eller inte. Förhandsbesked är ett eget, från bygglovsansökan fristående, ärende och ska lämnas av byggnadsnämnden när någon begär det.

Behovet av att få förhandsbesked är störst vid åtgärder utanför detaljplan. Om det är osäkert om bygglov kommer att beviljas för en åtgärd kan man först söka förhandsbesked. En ansökan om förhandsbesked kräver inte lika många handlingar som en ansökan om bygglov. Den projektering som krävs för ett bygglov kan på detta sätt undvikas och då sparar sökanden både tid och pengar.

Det är vanligast att söka förhandsbesked när man vill uppföra en byggnad på en obebyggd tomt utanför detaljplanelagt område. Om man vill stycka av mark till en ny fastighet kan det vara lämpligt att först söka förhandsbesked eftersom detta underlättar lantmäteriets handläggning.

Om man köper en obebyggd fastighet utan positivt förhandsbesked riskerar köparen att äga en fastighet som inte får bebyggas. Vid försäljning kan säljaren ansöka om förhandsbesked före försäljningen för att eventuella köpare ska veta om den går att bebygga eller inte.

Det kan dock finnas behov av förhandsbesked även inom detaljplanelagda områden. Detaljplanen utgör visserligen i sig en form av förhandsbesked. Men om genomförandetiden för detaljplanen har gått ut kan sökanden behöva trygghet inför sin projektering, eftersom detaljplanen då lättare kan ändras. Även under genomförandetiden kan det ibland finnas behov av att få en åtgärd prövad, till exempel om detaljplanen är mycket schematisk.

Vi tar ut avgift för förhandsbesked, se avgifter.