Eget avlopp

De fastigheter som inte är anslutna till det kommunala VA-nätet har enskilda anläggningar. För enskilda avlopp har fastighetsägaren ansvaret.

Om du inte är ansluten till det kommunala avloppsnätet har du ett så kallat enskilt avlopp. Kumla kommuns mål är att alla enskilda avlopp ska kontrolleras och vid behov åtgär­das för att inte avloppsvatten ska släppas ut i naturen utan tillräcklig rening.

Det är den som släpper ut avloppsvattnet som är ansvarig för att det är en godkänd avlopps­rening. Det finns flera olika tekniker för hur man kan rena avloppsvatten från enskilda hushåll och de har sina för- och nackdelar. Vad som passar bäst utöver kommunens krav på miljöskydd och kretslopp är de lokala förutsättningarna och vilka krav man har på ekonomi och komfort.

Förbättrad rening av fosfor under 2015

Alla äldre markbäddar och minireningsverk ska klara så kallad hög skyddsnivå beträffande fosfor. Det betyder att avloppsanläggningen måste klara att avskilja minst 90% av fosforn i avloppsvattnet. Alla fastighetsägare som berörs kontaktar vi och erbjuder information och råd.

Lämna in din anmälan i god tid innan planear att installera din fosforrening, så vi kan kontrollera att den tilltänkta utrustningen fyller kraven och att placeringen är lämplig för att nå avsedd funktion.

Det finns mer att läsa om fosforfällning och fosforfällor på bland annat webbplatsen Avloppsguiden.

Tillstånd eller anmälan när du anlägger eller ansluter

För att anlägga en avloppsanläggning med ansluten vattentoalett krävs tillstånd av kommunen. Tillstånd krävs också om du ska ansluta vattentoalett till en befintlig avloppsanläggning som tidigare inte tagit emot toalettvatten. För en avloppsanläggning till vilken bara bad-, disk- och tvättvatten (BDT-vatten) ska anslutas krävs en anmälan till nämnden. Även ändringar som innebär förändrad belastning på anläggningen kan vara anmälningspliktiga. Kontakta samhällsbyggnadsförvaltningen om du får problem med din avloppsanläggning eller om du planerar att göra en ändring som medför ändrad belastning på avloppsanläggningen.

Innan kommunen beviljar tillstånd kan ibland en provgrop behöva grävas för att fastställa jordart samt hur långt det är ner till grundvattnet. Ibland måste även jordarten analyseras. Om du vill göra en tillståndspliktig åtgärd ska samråd ske med de grannar som på något sätt kan beröras eller påverkas av avloppet. Bifoga en skriftlig redogörelse för vilka du samrått med samt vilka synpunkter de har fram­fört till din ansökan.

En ansökan eller anmälan ska vara skriftlig. Till ansökan eller anmälan ska du bifoga de uppgifter som behövs för nämndens bedömning. Arbete med avloppsanläggningen får inte påbörjas innan tillstånd meddelats. Den får inte tas i bruk förrän den anmälts för besiktning och godkänts.

För tillstånd eller anmälan tas en avgift ut. Kommunfullmäk­tige beslutar om taxor. Taxan för tillsyn enligt miljöbalken hittar du här intill.

Vad är en avloppsanläggning?

En avloppsanläggning för enstaka fastigheter består vanligen av två delar; en slamavskiljare och en efterföljande behandlingsdel som till exempel infiltration eller markbädd. Det finns också minireningsverk som är anpassade för ett eller flera hushåll. Markförhållandena och om din fastighet ligger nära vattentäkter eller vattendrag avgör vilken reningsanläggning som passar bäst. För ytterligare information, se högerspalten.

Placering av avloppsanläggningen

När det gäller anläggningens placering måste hänsyn tas till bland annat avståndet till om­kringliggande vattentäkter. Hur långt skyddsavstånd som behövs till vattentäkter är bero­ende av jordart, grundvattenytans lutning med mera. Om inte reningen sker i ett slutet minireningsverk bör skyddsavståndet normalt inte understiga 50 meter. Avståndet mellan sla­mavskiljare och bostadshus bör inte understiga 10 meter. Det bör vara högst 20 meter från slamavskiljare till uppställningsplats för slamsugningsbil.

Risker med utsläpp av avloppsvatten

Utsläpp av spillvatten (BDT-vatten och toalettvatten) kan påverka yt- och grundvatten. Det kan förorena vattentäkter och ge upphov till störande lukt. Det kan också bidra till igenväx­ning av sjöar och vattendrag och påverka badvatten och fiske. Spillvatten innehåller bland annat bakterier, kväve och fosfor. Det är särskilt viktigt att skydda vattentäkter från påverkan. Kvävet i spillvattnet kan ge förhöjda halter av nitrat i grundvattnet och fosfor kan förorsaka övergödning i sjöar och vattendrag.